tjockatantenistan

Nu håller jag på att bli skvatt galen!!!!
Varför i hela fridens namn har jag så mycket bananflugor i mitt hem? Har ju för fan inte ens bananer...
Lökar verkar ju fanskapen inte vilja ha - för lök, det har jag. Tyvärr har de små flygande svinen samma smak som jag och så fort de får chansen så är de i mitt vinglas och slurpar. Inte konstigt att min systembolagsnota är så dyr när jag ska behöva försörja en hel bananflugekoloni med vin också.

Igår kväll när jag i godan ro ligger och läser (förmodligen inte något tyngre litterärt utan bara en helt vanlig deckare späckad med sköna mord), då kommer det en liten jävel och han anfaller mig! Jag menar allvar!!!
Såg hur den riktigt tog fart i luften och siktade in sig på mitt ansikte. Som tur är var mina reflexer i trim och han dog så fint och dalade mot mitt bröst. Förmodligen skitsur för igår serverades inget rödtjut i detta hemmet iallafall.

Har gjort en liten fin häxblandning i en skål i köket och visst, en del har gått på det och drunknat men sedan har vi de andra - A-bananisarna, de som är för smarta för sörjan i skålen och som exakt vet i vilka glas det serveras vad.
Jag kommer snart att hamna på hispan om detta ska fortgå. Mitt kök känns som en sanitär olägenhet och de hänger efter mig vart jag än beger mig i våningen. Och ja, jag har trosor på mig och duschar minst en gång per dag...

Är det detta som kallas att "go bananas?"

Vilka underbara människor jag har i min omgivning. Tänk bara att öppna ytterdörren på morgonen för hundens morgonrunda, dödstrött, snorig och sådär jätteful i underställ och träningskläder och upptäcka att där har vänninan hängt en nybakad limpa på dörren med ett önskan om en bra dag. Blir man lycklig eller blir man lycklig?

Kommer ner till garaget och ska hämta ut svarta faran för nu ska det cyklas (kör cykel några gånger i veckan också, tror det kallas tempoväxling) och det är kallt som satan och upptäcker att jag fått med mig två högerfingervantar. Ni kan tro att det ser roligt ut med en högerfingervante på en vänsterhand. Ja, så där fick man sig ett gott skratt också. Så då cyklar jag runt en halvtimme och är ledsen för att min vänsterhand ser så missbildad ut i en högerfingervante. Allt för att få upptäcka glädjen hemma vid garaget igen att den inte var missbildad när handsken åkte av. Puh, vilka dramatiska morgnar som kan drabba en...

Igår insåg jag att det finns en riktig sportfåne i mig trots allt. Av en slump råkar jag få på 3:an och Superstars. Mogna män i badbrallor i en svettig simhall med vatten och glänsande överkroppar. JA, här snackar vi kvalificerat tantsnusk på hög nivå! Ringer till väninnan och fullkomligt vrålar i luren: -Kolla trean för fan, Superstars! Hon svarar kolugnt: -Jag kollar redan på trean...
-Ser du fortsätter jag, det är är ju mumma. -Nja, svarar hon, han har ju lite fågelbröst den där och en tendens till hängtuttar, då skulle du sett Stenmark, fast han är inte med idag. Vilken kropp! -Jamen, säger jag med darrig, våt stämma - jag gillar ju när de är lite sådär halvsaggiga med liten tendens till fluff runt midjan.
Så jag tittar alltså på nästan en hel timmes sport! Tog en paus och zappade när de gjorde de trista momenten med kläderna på...Fan, jag älskar sport!

Idag ska jag påbörja ett nytt projekt i blåshålet Jönköping och det känns hur bra som helst! Jag har det verkligen hur bra som helst och jag njuter i fulla drag. Förra året vid den här tiden njöt jag verkligen inte och det känns avlägset men samtidigt kretsar mina tankar mycket runt den tiden nu. Säkerligen ytterligare ett steg i bearbetningsprocessen och det gör ingenting för idag känner jag absolut ingen sorg. Ingen kärlek heller för den delen, är bara så oerhört tacksam att den där dagen äntligen kom när jag var färdig - helt färdig med personen i fråga. Nu vet jag att det finns män som inte ljuger stupalöst, som vågar stå för sina åsikter och framförallt har en egen åsikt, tar hand om sina barn och gör det bra och på ett sätt som för mig är fullständigt normalt. Det finns män som tar tag i saker och inte ger sig, män som ser till att ta hand om sig själva och må väl och män som tar beslut de måste stå för själva. Sist men inte minst, det finns män som har en stor portion humor i sig men samtidigt inte fjantar runt med skämtet som en sköld mot omvärlden och för att slippa visa sitt rätta jag. Nämnde jag förresten att jag är lycklig?

För att återknyta till blöta kroppar i vatten så känner jag en person som igår bokade en resa till södra Goa i slutet på december...Nej, förresten, två personer är det, varav den ena är en man som lätt platsar i både Superstars, Goa och i min säng!

Ha en underbar dag för tänker jag banne mig ha!

Kram kram

Jag har spelat golf i helgen!!!??? Det var till och med riktigt roligt. Anledningen var från början att jag gärna ville kolla in min nya kärleks sving. Det är faktiskt viktiga saker vi snackar här. Jag är mycket nöjd med svingen, den var perfekt. Han sköt på bra med höfterna och jag kunde skönja fotbollslåren under byxorna i backsvingen.
So lovely!
Mitt eget golfspel har sett både betydligt sämre och bättre ut. När Bigga Berthan och jag synkar, då blir det bra och långa slag. Visst hade man tjänat på att träna lite mer puttar i sina dagar men det är ju de långa slagen med lite kraft i som är det roliga. Puttar, det är lite för bögigt för min smak...

Fick ett mail från vänninan som följer med i nyhetsbruset som tur är, för jag är totalt värdelös på att orka hålla mig uppdaterad på de senaste nyheterna. Har fullt upp med mig själv, mat, god dryck och kärlek. Lite hund får vi klämma in där också...
Följande mail damp ner imorse:

Nu börjar tankarna fladdra igen om en utlandsresa...När höstmörkret omsluter en och regnet åter har börjat strila, ja då vill jag gärna ha något att se fram emot.
Är så satans sugen på Goa i Indien. Inte exakt samma ställe som sist men gärna i den södra delen. Det är förstås det där med toalettpappret eller rättare sagt det uteblivna toalettpappret...
Sedan har vi hundarna eller lopphögarna som stryker omkring solbäddarna för att engelsmännen är så jävla korkade att de matar dem under sin vistelse där. Vad händer när de åker hem? Hundarna fortsätter komma och de är inte fina...
Indierna själva, icke att förglömma. Dessa förbannade strandförsäljare. Ruinerade mig sist för jag tyckte så synd om dem - mig i ett nötskal. Har fortfarande fotlänkar och armband till förbannelse.
Denna gången skulle jag stålsätta mig och vara bestämd i mitt agerande!!! Ja, eller hur....

Kokosbrännvinet från den lokala tillverkaren blandat med lite citronläsk. Ah, så svalkande och gott i hettan. Den inhemska ölen som inte är att förakta - King Fisher.
All färsk fisk som tillagas i plåtrucklen på stranden och som smakar ljuvligt! De fantastiska sammetssvarta kvällarna och nätterna när indierna kör sina sprakande fyrverkerier på stranden. Här snackar vi fyrverkerier i verklig ekonomiklass. Typ lite brinnande dasspapper som fjuttas på och kastas i vinden...tror fan att det inte finns papper på dass.

Ändå är det precis detta jag längtar så enormt mycket efter. Lugnet och den totala avkopplingen. Att man sedan har en stor chans till den totala tarmtömningen är bara lite bonus till allt det andra...
Ja, vi får se. Resesällskapet är ju också av betydande karaktär och 2 veckor kan vara påfrestande, och kan vara helt underbart!
Är iallafall beredd på att testa...
Vi får se men jag hoppas snart ha ett resmål att se fram emot!

Ha en bra dag och sätt mål, skaffa morötter för dig själv, arbeta hårt och belöna dig rikligt!

Kram kram

Kroppen har återhämtat sig lite grann och det verkar som om förkylningen antingen har tagit sig en paus eller förhoppningsvis beslutat sig för att drypa av.
Lite whiskey, några glas vin, lite vila, piller, kärlek och omtanke har gjort susen! (Okey då, lite sex också).

Idag var det så dags för tandläkaren igen. Går vartannat år och varje gång kallelsen kommer inbillar jag mig att något är fel för visst var jag där för ett halvår sedan? I vanlig ordning inga hål däremot har en bit av en tand försvunnit. Den har väl jag mitt glupska helvete säkert tryckt i mig tillsammans med en god Merlot...

Alltså återbesök men inte förrän i december. Min önskan är och jag har även ställt frågan om de inte kan söva mig innan de borrar. Men tydligen är det en jätteapparat där man måste ner till operationsavdelningen och det kostar en slant. Om man får vara kalasfull för att döva smärtan glömde jag att fråga men det känns som om den lösningen inte heller är genomförbar.
Det gör ju så satans ont att ta bedövningssprutan! Även om jag alltid ber om salvan som alla barn får innan själva sticket så darrar hela min kropp av smärta och fingrarna håller krampaktigt i armstöden. Tårna står rätt upp och till och med nu när jag tänker på det drabbas jag av ett lätt illamående.

Varför vill man bli tandläkare? En vidöppen mun är verkligen inte något vackert att titta ner i och med tanke på hur en del munnar kan lukta så drar jag slutsatsen att tandläkare precis som gynekologer är perversa. Tur iallafall att de finns så någon kan ha lite uppsikt på åtminstone mina två viktigaste öppningar!

Nej, detta var inget vidare kvinnligt inslag och för att mjuka upp det hela måste jag nog bifoga något gulligt...

Har en fantastiskt skön helg att titta tillbaka på. Både Erotikmuseumet och Madame Tussaud´s var stängt och igenbommat sedan lång tid tillbaka. Som tur är fanns det annat man kunde fördriva tiden med...

Sedan har vi klassikern - när man har fått må sådär äckligt behagligt och bara tycker livet är underbart, ja se då ska det komma någon bråkig jävel och trycka ner en i skorna igen...
Känner mig faktiskt lite lipig (gud vilket larvigt ord egentligen) och det kan ha med en begynnande förkylning eller PMS störningar att göra. Åter igen är det bevisat, allt handlar om motsatser. Svart eller vitt, gott eller ont, bra eller dåligt...

Har nått ett vägskäl och det gäller ett jobb som min gamla kompis magkänslan inte har varit helt överens med mig om. Och nu är det ett faktum, jag hoppar av! Skönt för det är ett beslut som gnagt inom mig sedan innan semestern och är det något jag lärt mig genom åren så är det att inte bojkotta den känslan!
Nu har jag tid att göra något annat som förhoppningsvis betalar sig.
Upphör inte att förvånas över att det idag år 2009 finns folk som tror att andra människor vill arbeta engagerat och med stor aptit - gratis!!??? Att man sedan ska kunna rekrytera andra människor som också vill arbeta gratis känns på något vis ännu dummare. När det gäller affärer, så är tid pengar och min tid är ingalunda mindre värd än någon annans och därför känns det skönt att stänga locket en gång för alla. Synd bara att ett päron ska få ett helt träd att ruttna...

I övrigt är jag lycklig och det känns spännande att veta att nya saker spännande väntar. Nu ska jag med ett öppet sinne motta nya intryck och jag njuter av att fortfarande känna mig sådär helt galet förälskad.
Det är lite turbulens och blåser stundtals hårda vindar men mitt i allt detta så finns det på något sett en känsla hos mig av trygghet och något är det som leder mig in på de rätta vägarna.
Om det är en gubbe med skägg som bor längst upp i våningshuset eller om det är någon ande som heter White Eagle, det vet jag faktiskt inte. Men saker och ting rör på sig och jag hänger med, även om det idag är lite lipigt, snorigt och svettigt...

Kram kram

Sista morgonen i paradiset. Frukost med utsikt över de skånska vidderna som idag låg inbäddade i en skir slöja av morgondimma.
Igår kväll middag med min värdinna och min chef här i Skåne. Mycket trevligt och högt i tak. Jag kommer att bli urgammal så mycket som jag skrattar. (Förtydligande med tanke på eventuella retards: ett gott skratt förlänger livet).
Tyvärr brann min och Hoss kvällspromenad inne men jag fick istället njuta av god mat och gott vin. Icke heller att förglömma inte bara ett utan två små kattrövhål som spatserade omkring på köksbordet och kollade vad som bjöds på faten.
Med lite vin innanför västen vågade jag till och med mig på att kela med den ena som lyssnar till namnet Renzo Piano. Dom är faktiskt ganska mjuka i pälsen och jag kan tänka mig ett litet kattskinn i en snygg färg framför kakelugnen hemma. Kanske inte just min nya kompis Renzo...

Imorse när chefen (nytt djur i faunan) gjorde mig sällskap vid frukostbordet uteblev det ljudliga morgonslufsandet på kulorna. Då förstod jag att det är som jag trott, jag tillhör den innersta kretsen...
Slapp också ett litet kattrövhål under näsan, så någon inverkan måste chefen ha haft på våra morgonrutiner.

En skön vecka till ända...
men som ändå på något sätt har varit lite rekreation. Miljöombyte förnöjer och faktum är att jag känner att jag växt lite som människa. Jag har klarat av att dundra runt mitt i Malmö i värsta rusningstrafiken, jag har klarat av att fickparkera och jag har klarat av det jag var ombedd att göra.
Visst råkade jag köra i cykelbanan i morse men vad fan - ingen är fullkomlig.

Nu står helgen för dörren och det är bara hem och ladda om i väskan och hämta hunden, för nu bär det av till Blekinge och kennelläger. Ska bli så skoj!
Tempo, tempo, tempo...
Lär nog känna mig rätt "mögig" på söndag kväll men det tar vi då!

Önskar alla underbara människor en härlig helg och känns livet lite smådeppigt, gör en liten tripp och byt miljö för en dag eller två.

Kram kram

Jaha, då var man på plats på Malmökontoret igen och det var riktigt kul att landa här idag. Alla var så glada att se mig (tror och intalar jag mig iallafall).
Körde inte fel på vägen ner - mer än lite då...

Däremot lyckades jag återigen i lördags när jag skulle hem från Ängelholm att dras mot den där förbannade Hallandsåsen igen. Men nu var jag fiffig och vände i tid så Kvibille fick härmed klara sig utan mig!

Denna veckan ska jag bo fantastiskt vackert mitt ute på den skånska myllan i ett av de vackraste hus och läge jag sett. Har lovat mig själv långa hälsosamma promenader varje kväll och kanske hittar jag min egen drömkåk till salu. Med utsikt över havet tänker jag läppja på ett gott glas vin och njuta av allt underbart som lilla jag får vara med om. Känner redan nu hur inspirationen kommer att flöda och kanske kommer det att födas ännu en liten Fröding under veckan.

Humöret är stabilt och jag känner mig faktiskt riktigt harmonisk och tänker rida på den vågen så länge det bara går! Vips hamnar man i en ägglossning och lite PMS och så var det goda humöret åt helvete.

Publicerar ett litet roligt mail jag fick idag och mitt hjärta blöder.

Ha en fin kväll alla goa människor!



Berömd skådespelare död i svininfluensa.

 

Och vi vet ju alla vem som smittade honom.

Bara så ni vet så har jag andra sidor också. Om nu någon mot förmodan har missat att jag gillar party, män och vin så kommer här ett litet bildbevis från min underbara sommar i Skåne.
Om vi hade roligt? Ja, gissa????

Denna fantastiska sommar verkar ha en tendens att hålla i sig och det är med glädje jag konstaterar att det finns en man som numera håller reda på bysten. Även han dök upp i Skåne och återigen verkar detta landskap på något sätt hela tiden drabba mig och skänka mig glädje. Hur ska detta sluta?





Imorgon roddar jag mot Ängelholm och det är med en outröttlig entusiasm jag intalar mig att jag ska köra rätt - utan gps! Skam den som ger sig.
Önskar alla en trevlig helg och kanske någon har nappat på en ny tatuering av något slag....

Kram kram

Då var det dags att vädra mitt ego och delger er bilder från mitt föredrag som jag höll i Skåne igår. Hur kan en liten vinpimplande rulta se så seriös ut? Jag blir nästan rädd för mig själv...
Som tur är vet jag att dagen även innehöll gapflabb, snusk och svordommar. Puh!

Jag är inte bara duktig på att se ut som om jag kan något, jag är även en fena på att köra bil. Fel. Fel åt helvete.
På vägen ner glömde jag att svänga av och helt plötsligt var jag på väg mot bron som går till Danmark. Då var det panik i Dodgen, det vill jag lova! Som tur är fanns det en stackars avfart precis innan bron med tydlig skyltning: Sista avfarten sedan lämnar du Sverige. På två hjul girade vi av där och lyckades komma på rätt håll igen. Tur kallas det och absolut ingenting annat.

Hemresan, ja. Sitter och maler i telefonen (som vanligt) och ser rätt var det är en skylt med avfart höger till Torekov och Båstad. Säger till personen i telefonen; -Gud vad konstigt. Har aldrig sett att man kan köra till Torekov och Båstad förut när jag kört från Malmö. Har ju liksom pendlat mellan Värnamo och Malmö under rätt många veckor i våras...
-Nä, säger personen i luren, du måste ha missat en avfart. Är du inte på Hallandsåsen?
-Vet ej, säger jag. Hur vet jag om jag är där.
-Ja, det är en ås och då åker man först uppför och sedan nerför...

Ja, jag var på en ås och lyckades hamna i Kvibille!!!!
Min hemresa tog ca 1,5 timme längre än om jag kört av E6:an som man ska. Vad en GPS kostar har jag snart tjänat in med tanke på all bensin som åtgår när jag är ute och far. Hur dumt kan det bli?
Jag vet dock att jag ingalunda är ensam och många av mina vänninor lider av exakt samma syndrom. Huruvida mina manliga vänner gör det eller inte får jag låta vara osagt. Killar brukar i regel inte erkänna sina svagheter och definitivt inte när det gäller bilkörning.

Jag är iallafall hemma igen och jag kommer icke att dra mig för en tur igen. På fredag ska jag till Ängeholm och hur den resan slutar - ja, det får vi helt enkelt se!

Ha en fin dag och vill ni ha ett litet föredrag så hojta till. Jag kan pladdra på om det mesta!

Kram kram