Äntligen bestämt mig
Nu har jag bestämt mig, jag ska bli ett HV-fan! Efter många års velande har jag äntligen bestämt mig för en sport. Brottning är min absoluta favoritsport, alla kategorier, men eftersom ingen annan i min närhet har fattat tjusningen med denna sport har jag tvingats att välja något som den stora massan tycks gilla. Hockey! Här är ett bildbevis från i lördags hur himla kul hockey verkligen är!!!!
Har aldrig sett en så stor samling engagerade människor...
Till nästa match ska jag införskaffa mig en hatt som jag såg en unge springa runt i (han var glad). En söt grej i blågult med horn, en sådan ska jag bara ha!
Förövrigt smakade korven underbart i pausen och även ölen. Ismaskinen var i vanlig ordning helt outstanding men mascoten verkar vara på semester även denna säsongen.
Ja, detta är mitt nya liv i Jönet. Hockey - tror det underlättar att vara lite puckad...
Kram kram
Normal dag - ingen skämskudde
Jag är en bortskämd liten livsnjutare som har städerska och såhär dagen innan hon dyker upp så springer jag runt och plockar undan lite. Och ja, det är helt vitt. Finns ingen anledning att lura staten så länge RUT-avdraget finns. I detta fall är mitt samvete vitt som snön på en alptopp.
Imorgon när jag kommer hem från jobbet luktar det och är rent överallt och förhoppningsvis har högen med stryktvätt också krympt en smula.
Jag är en smart liten jävel som placerar min egen stryktvätt överst. Tycker C har så lite och lätta kläder att stryka så han fixar det själv i ett nafs. (Min högst personliga åsikt).
Har nu lyckats lura honom i flera månader att jag inte för allt i världen kan få in i huvudet hur den nya tvättmaskinen fungerar. Det är så härligt att våga stå för att man är korkad. I detta fallet får han gärna annonsera ut hur otroligt korkad jag är.
Tänkte ett tag att jag skulle göra samma sak med den nya damsugaren men insåg snart att det var ett alldeles för simpelt trick.
Om vi nu skulle skaffa en ny kaffemaskin kommer jag även där att spela totalt - korkad!
Kvinnans list har alltid övergått mannnens förstånd. Så sant, så sant och om kvinnan ibland bestiger mannens stånd, ja då får hon gärna vara hur korkad som helst!
Ha en underbar kväll, nu ska jag plocka vidare!
Kram kram
Skämskudden fram!
Fram med skämskudden, nu har jag varit i farten - med råge...
I torsdags kväll började avloppet spöka igen men denna gången inte i köket utan toaletten på övervåningen.
Fredag morgon, C skulle iväg tidigt och levererar den glada nyheten 05.45 - du kan inte duscha för det är stopp i avloppet. Kul...
Som tur är har vi dusch på jobbet så klockan 06.45 stod jag i den och kved. Inte använd på länge och totalt igenkorkad av kalk. Det var så varmt så det sved men vad fan skulle jag göra?
Det förde iallafall med sig en god sak. En av säljarna hade sett min bil på jobbets parkering när hon rastade sin hund vid denna tid och fått en jäkla panik. Har slått min budget i september med råge och hon vill gärna klara sin också och blev supertriggad när hon trodde att jag redan var i farten!
Hem igen och börja jaga rörmokaren. Han suckade tungt och beklagade sig över hur svårt det skulle bli att få tag i slambilen en fredag. Inte vet jag varför det skulle vara svårare en fredag men så var det. Med tanke på alla stopp vi haft i köket så tyckte han det var bäst att slambilen kom eftersom de har lite bättre utrustning än rörmokarens spiral som de kör ner i rören.
Okej, jag tog med mig hunden till jobbet och öppnade upp för rörmokaren. Dagen går och när jag närmar mig hemmet på fredagseftermiddagen är jag verkligen spänd på huruvida problemet är löst eller inte...
På köksbordet ligger det ett brev från herr Rörmokare.
Hej!
Stoppet berodde på en enorm mängd tamponger som spolats ned i toaletten. Det får du inte göra utan de ska slängas i ett sopkärl.
Med vänlig hälsning
Rörmokaren
Jag skrek högt av skam!!!! Kände mig som en stor vandrande tampong hela jag!!! Det var inte tamponger som var nedspolade utan en ENORM MÄNGD tamponger!!!
De måste ju tro att jag har superf....n enormus som bara springer läck hela tiden! En enorm mängd...
De har varit här så många gånger. De vet att vi inte har några tonårsdöttrar hemma och skylla på C kan jag inte göra i detta fallet. Det värsta är att rörfirman är en kund till mig...
Vad kallar dom mig runt fikabordet när de garvat färdigt? Bloody Mary?
Okej, sedan blir det måndag morgon. En kund kommer på besök och ska gå igenom hans annonsmaterial. Jag flyger upp som en raket från min stol och hälsar honom välkommen. Han ser ut som om han ska krama mig och innan jag hinner stanna i farten har jag slängt mig i hans armar. Han var chockad för vi har verkligen inte den typen av relation att vi brukar kramas...
Nervöst börjar jag pladdra på och ja, fy fan vad dum jag kände mig...
Imorgon ska bli en bra dag - hoppades jag, tills jag tittade i min almanacka.
I morgonbitti ska jag gå till Kvinnohälsan och ta det årliga cellprovet. Vad ska hända? Kommer jag att släppa mig så gynekologens toupé flyger iväg? Glömt något kul i hobbyrummet? En enorm mängd tamponger kanske?
Några svettiga dagar ligger bakom mig. Hoppas verkligen att det går vägen imorgon och att dagens toupéer sitter väl förankrade på toppen eller att det är en kvinnlig gynekolog med eget äkta hår.
Nu ska jag gå och lägga mig, förtränga allt av ondo och begrava mig i en god bok...
Kram kram
Ny sjukdom
Idag har jag damp (visst, föredrar det framför svamp) och har röjt runt som en galning.
Mitt underbara skoskav har nu, tack vare träskorna även fortplantat sig till ovansidan av foten. Fick därför gå till jobbet efter lunchen i mina ursnygga Birkenstock! Jag har sjukt svårt att uppträda proffensionellt i dessa fruktansvärda fotbeklädnader. Lika svårt som att sitta hemma och jobba i morgonrock och känna sig bekväm.
En natt till ger jag dessa fötter sedan ryker Compidplåstrena på!
Fattar inte vad som hänt? Jag som alltid haft så bra läkekött - brukar få gå runt med en pinne i röven.
Kan det vara åldern som gör att man saggar till sig så? Först febern som hängde vid som en kladdig snorkråka och sedan dessa skoskav.
Dampen var iallafall bra. Har städat ugnen som nu glänser som en ny. Bytt kuddar i soffan, damsugit och torkat golv. Ny matta i hallen och en liten garderobsrensning på det!
Hundfan fick en aktivitetsboll då jag inte kunde gå med henne ikväll och den har hon rullat runt, runt, runt.
C har spelat golf i det "vackra" höstvädret och har fått komma hem till nyskurat och tända ljus. Han var djupt chockad med tanke på aktivitetsnivån förra veckan som var = 0.
Dampen gör att man vill "hösta" till det lite. Köpa lite nya krukväxter till fönstrena, lite nya lyktor, lampor och annat krafs för nu är det mörkt på kvällarna. Jag tänder ljus och C släcker ljus...
Visst, jag vet att jag är en brandmans mardröm men ta i trä (kan lika gärna knacka mig själv i huvudet), inget har hänt. Inget allvarligt iallafall...än...
Som vanligt tänker jag vara före frosten och hinna plantera om i utekrukorna och tänk om jag faktiskt lyckas i år! Tack vare dampen som gör att jag redan nu funderar på hur jag ska ha det i fönstrena till jul.
Hur vill du ha det, frågar C.
Bra, svarar jag.
Ha en underbar kväll och blås inte bort!
Kram kram
Tillbaks i leken
På benen igen efter en dryg vecka med feber och annat smått och gott som kommer med en rejäl förkylning. Bara att konstatera att när man är vuxen är feber rent för jävligt. När man var yngre kunde man pilla i sig ett gäng huvudvärkstabletter och hålla sig upprätt, men det var då det...
Började gårddagen med att ta en dryg timmes promenad med hunden och som bonus på den utsvävelsen trampade vi till oss ett par rejäla blåsor på hälarna. Så idag har jag gått i träskor på jobbet, inte så klämkäckt men de är iallafall i päls och leopardmönstrade.
Sedan var inte söndagen speciellt upplyftande med tanke på 11 september och Jönköpings egen Stefan Lihv som så tragiskt gick bort. Men man påminns om vad mycket man har att glädjas och vara tacksam över.
Idag har arbetsdagen bara svischat förbi. Skönt att komma hem och inse att byggjobbarna mittemot vårt sovrumsfönster har glömt radion på...
Inte på den lägsta volymen heller. Blir en kul natt...
Men visst, lite sommarfeeling skapar det ju!
Nu när jag har blivit så duktig på att ladda ner bilder så kommer här en bild på mitt gulliga barnbarn Elvin. En härlig kille som redan varit på sin första After Work i Jönköping.
Ja, detta var väl ett litet fint "potpurri" inlägg...
Kram kram
Från sjukbädden
Fasen vad risig man blir och känner sig. Man liksom gror igen. Febern verkar vilja ta sig ut genom porerna i ansiktet och det är så härligt att i min ålder få njuta av små gulliga finnar.
Hårsäckarna verkar också få sig en kick av feber för så buskiga övgonbryn har jag aldrig skådat. Idag har jag gjort en ordentlig genomgång av min päls. Goodbye mrs Beaver...
Oavsett hur jävlig jag ser ut så säger C: -Du är så fin...
Verkligen rart men han måste ju ljuga. Här kommer han hem från jobbet och möter en fet, flottig kvinna i sina bästa lår.
Något överviktig med grått hår som på ena sidan ligger slickat mot svålen och på den andra står det rätt ut. Det som en gång i tiden var två par ordentliga mjölkdunkar, hänger idag som två sadelväskor, inte helt tomma dock, under en urtvättad T-shirt med N.Y.P.D lite halvt bortskavt på bröstet.
Lägg därtill en dimmig blick som definitivt inte beror på en köttsligt begär...
Känner nästan hur jag sitter med näsan tryckt mot rutan och bara längtar ut. Vill ut och gå, gå och gå...Längtar efter träning och få upp flåset igen och känna träningsvärk.
Ja, det man inte kan få - det vill man ha. Försöker ändå känna mig nöjd över att jag kan ligga som en blöt knubbsäl i min säng och sova precis hur mycket jag vill. Inget stojande och stök med ungar utan jag kan verkligen koppla av och få vara sjuk.
Nu ska jag försöka hålla mig vaken några timmar till. Ett litet rodelpass i soffan är det enda jag planerat till kvällen.
Ha en fin kväll!
Kram kram
Sjuk - inte bara i huvudet
Ingen risk att jag kör någon bil heller för den delen. En liten stund uppe och sedan är det dags att genomsvettig krypa till kojs igen. Har en härlig summerton som ringer lite svagt i öronen hela tiden och någon har tydligen bäddat in hjärnan i bomull.
Som tur är kan jag sova otroligt mycket och det är ju det bästa sägs det ju när man är sjuk. Lite orolig är jag ändå för hur mycket jag faktiskt kan sova.
Skulle det finnas någon tävling i detta skulle jag stå på pallen - det är C övertygad om och jag får nog erkänna att i toppen skulle jag nog kvalificera mig...
Nu vill jag bara bli frisk. Kunna ta tag i träningen igen och njuta av att SM:et är avklarat för det var en pärs som hette duga. Det som suger mest är inte arrangemanget i sig utan alla jävla gnälliga idioter som oavsett var dom är - bara är fel.
Som tur är var den stora massan helnöjda och det är dem man får tänka på och inte avskummet som bara gnäller och gnäller...
Inga fler sådana här utsvävningar och nu ska även jag inse att dygnet har ett begränsat antal timmar, och jag är inte ensam på jorden om att fylla dessa. Mer träning, avslappningsövningar, läsa bra böcker och koppla av är mitt nya motto. Däremellan ska jag jobba...
Här kommer en fantastisk bild på ett av alla underbara promenadstråk som jag har runt husknuten. Längtar efter en förmiddagspromenad med hundafan som skulle vara jättemycket gulligare om hon kunde sluta fälla nu. Fattar inte hur en enda hund kan ha så otroligt mycket päls. De sista veckorna har vi säkert damsugit upp en tre, fyra schäfrar...
Nu ska jag krypa ner i soffan en stund så sängen får kallna lite. C är iväg och spelar golf och nu längtar jag efter honom, eller är det kanske maten som han lovat mig. Visst i fasen, han läser ju bloggen - klart jag längtar mest efter honom!!!
Kram kram