tjockatantenistan -

Halland - here I come!

Nu lämnar jag byn och drar till Halland. Total avkoppling, god mat, frisk luft, trevliga och intressanta människor.
Bara få vara...
Det jag inte tänker göra är att bada tunna. Dels för att kroppen är i en blåvit ton och dels för att den är i en något för rund form för att visas upp offentligt. Sedan tycker jag det är lite äckligt med gemensamma bad. En massa främmande kroppar i alldeles för lite vatten...
Synd om de andra för jag kunde fixat till lite fräcka bubblor....

Trots snuva och molande huvudvärk så känner jag mig så himla lycklig!

Ha en trevlig helg och jag önskar att min lycka kunde smitta av sig på er alla!

Kram kram

2009-01-29 @ 22:11:07 Permalink För alla Kommentarer (0) Trackbacks ()

Att dejta rätt

Så här i datingens tidevarv så är det många frågor som snurrar. Väger fördelar mot nackdelar vad gäller männens ålder. Min undre gräns har jag satt till max 5 år yngre. Fördelen med det är chansen att karlfan lever lika länge, eller åtminstone nästan lika länge som man själv.
Karlar har som bekant en vana att dö före sina fruar. Tittar man på undulater kan man se samma mönster men den stora skillnaden mellan undulathonor och människohonor är att vi sympatidör inte med maken. Tvärtom, många upplever sin glans dagar. Kanske springer på ungdomskärleken och romantiken börjar blomstra igen?

Går man då mot en övre gräns som jag satt till max 50 har man en stor fördel. I den åldern ser de flesta män väldigt illa och det är en stor fördel. T.e.x på morgonen när man vaknar och likheten med en nedbrunnen lagård är väldigt stor. Eller vid sexuella övningar där mannen kanske vistas på ställen som inte är så där överdrivet natursköna...Läge att kolla eventuella synfel redan vid inledningsfasen. Man vill ju absolut inte få tag i någon med bra syn på nära håll.

Går man tillbaka till de yngre kan man också tänka sig att hullet är något fastare. Män uppåt femtio har ju en tendens att få lite innehållslösa skinkor, att likna lite vid tomma sadelväskor. Själva hobbypaketet kan också te sig lite slappt där den så kallade kulpåsen kan ha en tendens att hänga lite väl långt ner...En yngre upplaga har den i regel väldigt nära kroppen.
Beträffande lite fluff i midjan är jag inte främmande för det. Lite, alltså. Tycker det kan vara lite sexigt faktiskt. Något som också är hutlöst sexigt är en kostymsnubbe som när man strippat honom, visar det sig att den lilla busen har en tatuering här - eller där.

Ja, det är mycket man ska ta ställning till. Men ett bra förarbete kan löna sig i längden. Beträffande biten med Viagra, vet jag inte riktigt i vilken ålder det kan bli aktuellt men jag tror att det är blå män man ska passa sig jävligt noga för.

Ha dé!

Kram kram

2009-01-27 @ 19:56:52 Permalink För alla Kommentarer (1) Trackbacks ()

Jag har gjort slut

I går kväll gjorde jag slut. Många år tillsammans med Micke Persbrandt var bara tvunget att få ett slut.
Varför?
Jo för att vita ögonfransar går fetbort!!!!

Såg filmen där han och Lena Endre spelar ett gift par som tillsammans med sina goda vänner (spelas av Jakob Eklund och Maria Lundqvist) umgås, lite väl bra. Det är otrohet, smärta och hela köret. Inte nog med att den roll han spelar är en mesig lite småfläbbig karl som till råga på allt lipar stup i kvarten och har vita ögonfransar!

Var tog dessa starka män som står för sina handlingar och åsikter vägen? Som gör att vi kvinnor kan känna oss trygga och vågar blomstra? Som vet varför de har fått en mun, hjärna och ett hjärta. Var fan blev ni av?

Som grädde på moset avslutades filmkvällen med den svenska vampyrfilmen "Låt den rätte komma in". Den var obehaglig och huvudrollsinnehavaren var en riktig snorunge i ordets rätta bemärkelse, för i var och varannan scen har han en läcker snorsträng under näsan, en så kallad 11:a.
Några riktigt läskiga överraskningsmoment också. Precis sådana scener som man helst vill undvika när man är lite kissnödig.

Ikväll är det tack och lov "Två och en 1/2 män" på femman. Det är varken läskigt eller ger upphov till några större känsloutbrott. Bara några goda skratt och det sitter aldrig fel.

Ha en god arbetsdag och ingen solskyddskräm behövs idag heller!

Kram kram

2009-01-26 @ 09:31:25 Permalink För alla Kommentarer (0) Trackbacks ()

Foto från polisen

Har fått en jättefin bild av polisen. Både på mig själv och min registreringsskylt på bilen. Bussigt av dom men jag har inte beställt det!
1500:- vill de ha för bilden och då tycker jag nog att upplösningen kunde vara något bättre. Upplever bilden som lite mörk men för all del, det syns ju tydligt att jag pratar i mobilen också...
Nästa gång vill jag gärna att de förvarnar mig lite tydligare så jag kan pudra till mig lite.

Helgen hägrar och det innebär att få sova lite längre. Behöver inte bli så vansinnigt mycket längre, bara skönt att få vakna av sig själv och kunna ligga kvar och "durra" lite. Laddar batterierna för något - vet inte riktigt vad men det känns bra att vila upp sig och ta det lite lugnt. Nästa helg kan bli lite intensiv så det kan vara bra att ha laddat rejält.

Ha en trevlig helg och vem vet, när ni minst anar det så kanske ni också hamnar på bild!

Kram kram

2009-01-23 @ 14:14:10 Permalink För alla Kommentarer (0) Trackbacks ()

Vårtecken

Snart, inte precis just nu, kan det vara dags att spana i diket efter det första riktiga vårtecknet - nämligen
TUSSILAGON eller Hästhov som den också kallas.

Det var allt från Carl von Linnés lillsyrra Gerd af Buskenhjälm.

Have a nice evening all you beavers out there....

2009-01-21 @ 17:12:14 Permalink För alla Kommentarer (0) Trackbacks ()

Ja tack till livet

Igår fyllde min pappa år. Jag grattade honom (fast han är död) och jag vet att han ler i sin himmel när jag tänkte att, ja där sparade man in lite kosing på en födelsedagspresent.

Tänk vad mycket som har hänt sedan hans förra födelsedag. Fattar inte att jag har pallat men det har varit nära ett megaras många gånger. Det som driver mig tror jag är min envisa vilja att komma till ett resultat. Problem löser man, på olika sätt givetvis, men oavsett lösning så är det en process man måste igenom. Därför tror jag det känns extra jobbigt med f.d sambon eftersom där saknades en vilja att lösa problem, istället kör man enträget på ett invant beteende som naturligtvis har lönat sig hela hans liv, annars fortsätter man ju inte. Tänk att man väljer bort familj, vänner, kärleken - ja allt för att envist hålla fast vid en livslögn? Obegripligt för en frisk människa, en självklarhet för en sjuk.

Min ambition är att ALLT går att lösa. Oavsett hur man har trasslat till det för sig så finns det en lösning. Självklart lättare om man har någon vid sin sida som stöttar men ingen annnan än man själv kan göra grovjobbet.
I fallet med min f.d sambo tvingas jag att gå igenom en process som är helt tvärtemot. Detta kan inte lösas för personen i fråga lever hellre på en lögn. Frustration har blandats med ilska, sorg och gråt och processen är och varit skitjobbig. Är inte på långa vägar färdig och vet att det kommer att ta år. Men det är det värt, för allt som göms kommer upp igen och då är det infekterat och bitterheten ligger som en rökridå över hela ens personlighet.

Jag säger JA TACK till livet! När man kämpat som en gris kommer man ut starkare, lyckligare och erfarenheter rikare.
Jag vill älska igen och våga lita på en människa, stå vid någons sida och våga känna mig trygg. Det ska jag också men kanske inte just den här veckan...

Vad vill jag nu har sagt? Jo, att min pappas död inte var förgäves. Han lärde mig hur otroligt viktigt det är att ta vara på livet och att värna om sin familj. Hur snabbt allt kan ta slut och hur det ur sorgen kan växa en tro på en ljusare framtid.
Tack för det pappsen!

Hallo framtiden - räkna med mig, det kan ni fethaja!

Kram kram

P.S Har nu en rosa ton på bloggen för att symbolisera att det närmar sig alla hjärtans dag och att det är så härligt att älska (och hata emellanåt...)

2009-01-20 @ 11:21:44 Permalink För alla Kommentarer (0) Trackbacks ()

Min hälsporre och jag

Vill bara informera att min hälsporre nu har varit ett konstant inslag i mitt liv i 14 månader. Det innebär smärta, ibland utav helvete, dyra utlägg för behandlingar, en gångstil som inte är okej för varken bäcken eller rygg.
Nu börjar det mola i den andra foten också!!!

Finns det inga andra jävla fötter som det kan sätta sig i? Med tanke på jordens befolkningsantal kunde väl någon annan få ta åtminstone den ena fotens värk. Är det för mycket begärt????

Förutom detta är livet härligt (för det mesta). Helgen har varit fylld av hundträning och uteaktiviteter. Att komma in framåt eftermiddagen, äta en god middag, få krypa ner i bara understället under en varm filt i soffan och durra bort till en tråkig film är så mysigt.

Snart drar tävlingssäsongen igång med hunden så nu är det träning på fullaste allvar som gäller. Ibland undrar jag hur fasen man kan tycka att det är så kul? Vad är det för en gen man fått med sig egentligen? De enda intressena som är konstanta för mig är hundar och män. Män är också (i de flesta fall) ett trevligt inslag i miljön. Särskilt de som inte ljuger och som har något vettigt att förmedla. De ska helst också dofta gott - överallt...

Drack ett väldigt gott vin hos en kompis i lördags, det hette Café Culture, (Pinotage). Smakade utmärkt till julmandlar som var gömda i en kakaomassa och sedan rullande i kanel. Mmmmm- säkert inte nyttigt men väldigt gott.

Ha en fin arbetsvecka och visst är det skönt att slippa använda solskyddskräm?

Kram kram

2009-01-19 @ 13:16:49 Permalink För alla Kommentarer (0) Trackbacks ()

Australia - så fin

Australia - se filmen. Njut, gråt, sveps med i spänningen och känn fasa över grymheterna.
Att Hugh Jackman eller Drover som han heter i filmen är vrålsexig gör absolut ingenting. Nicole Kidman är smal som en sticka men det får ju medges trots detta (hmm) att hon gör en strålande insats i sin roll.
Har aldrig gillat karlar med könsorganet i hela ansiktet men denna man är bara så sexig i sitt ansiktshår. Mera skägg åt folket!
Filmen är lite åt "Mitt Afrika" stuket och jag satt trollbunden under de 2 timmar och 45 minuter filmen pågick. Reflekterade inte ens huruvida jag hade träsmak i arslet eller inte.
En sak funderade jag dock på i arla morgonstund när jag i sedvanlig ordning låg där och vred och vände på mig.
Att filmen fångade något som faktiskt pågår i det verkliga livet, nämligen balansen. Har man varit lycklig för länge så händer något så man blir olycklig. Har man seglat på en räkmacka ett tag, så sitter man plötsligt fast i ett fullkornsbröd igen.
Någon har väl bestämt att det ska vara så - balanserat. Kanske är det när man inser att fallet så är och slutar att ständigt gå omkring och tro på att den där räkmackan ska vara för evigt, kanske är det då man uppnår balansen och därmed harmonin och därmed lyckan.
Japp, då var filosofen igång igen...

Ha en fin dag och se filmen!

Kram kram