Juletid
Julen är över - åtminstone juldagarna. Ett helvete för många och underbart för en del.
Själv befinner jag mig mittemellan. Alltid bakfull på julafton, nitton år på raken enligt syrran. Fint att jag lyckas hålla på någon tradition.
Anledningen till detta är att dagen innan är så förbaskat mysig, sentimental, fylld av förväntan och helt enkelt en avstämning av året som gott. Detta tillsammans med ljummen julskinka, sill och nubbe, summering av året som gått, glädje och tacksamhet över att man lyckats på det stora hela att hålla vikten konstant, trots ihärdiga bantingsförsök och att barnen fortfarande verkar välartade och älskar sin mamma. Ibland har det varit tunga tankar och året som gått har inte alltid varit det bästa som passerat. Oavsett vilket så blir rimmen allltid sämre och sämre ju senare timmen blir och bakfyllan på julafton är en given gäst.
Nu stundar resan till Indien och jag packar som vanligt i sista minuten. Min älskling är färdig med sin packning och ligger på soffan och mår väl.
Önskar er alla ett gott slut och ett gott nytt år. För min egen del känns det fantastiskt bra och jag hoppas det håller i sig. Längtar efter värme, miljöombyte, att få slippa lite måsten ett tag och bara få vara. Tillbaka i matchen är jag den 14 januari och då hoppas jag vara sprängfylld av energi och arbetslusta!
Ha det gott tillsvidare och ta hand om era nära och kära.
Kram kram
Själv befinner jag mig mittemellan. Alltid bakfull på julafton, nitton år på raken enligt syrran. Fint att jag lyckas hålla på någon tradition.
Anledningen till detta är att dagen innan är så förbaskat mysig, sentimental, fylld av förväntan och helt enkelt en avstämning av året som gott. Detta tillsammans med ljummen julskinka, sill och nubbe, summering av året som gått, glädje och tacksamhet över att man lyckats på det stora hela att hålla vikten konstant, trots ihärdiga bantingsförsök och att barnen fortfarande verkar välartade och älskar sin mamma. Ibland har det varit tunga tankar och året som gått har inte alltid varit det bästa som passerat. Oavsett vilket så blir rimmen allltid sämre och sämre ju senare timmen blir och bakfyllan på julafton är en given gäst.
Nu stundar resan till Indien och jag packar som vanligt i sista minuten. Min älskling är färdig med sin packning och ligger på soffan och mår väl.
Önskar er alla ett gott slut och ett gott nytt år. För min egen del känns det fantastiskt bra och jag hoppas det håller i sig. Längtar efter värme, miljöombyte, att få slippa lite måsten ett tag och bara få vara. Tillbaka i matchen är jag den 14 januari och då hoppas jag vara sprängfylld av energi och arbetslusta!
Ha det gott tillsvidare och ta hand om era nära och kära.
Kram kram
Träningens baksida
Måste bara få delge er en historia från en av mina vänninor. Jag kommer aldrig att börja träna iallafall...
En kvinnas VECKA PÅ GYM
Detta är tillägnat alla som någonsin försökt att få till en regelbunden
träningsrutin...
Kära dagbok.
Till min födelsedag i år köpte jag en veckas personlig träning på det
lokala gymmet. Även om jag fortfarande är i fin form sedan jag blev
korad till skolans främsta gymnast på gymnasiet för 43 år sedan
bestämde jag att det vore en bra idé göra ett försök.
Jag ringde till gymmet och bokade upp mig med en personlig tränare som
heter Christo, som identifierade sig som en 26-årig aerobicsinstruktör
och modell för idrotts- och badkläder.
Mina vänner verkade nöjda med min entusiasm att komma igång! Klubben
uppmuntrade mig att föra dagbok för att kartlägga mina framsteg.
Måndag:
Inledde min dag klockan 6:00. Svårt att komma ur sängen, men tyckte det
var väl värt det när jag kom till gymmet och fann Christo väntandes på
mig. Han är något av en grekisk gud - med blont hår, underbara ögon och
ett bländande vitt leende. Woohoo!
Christo gav mig en rundtur och visade mig maskinerna... Jag njöt av att
titta på det skickliga sätt på vilket han instruerade sin aerobicsklass
efter min träning idag. Mycket inspirerande!
Christo var uppmuntrande när jag gjorde mina sit-ups, men min mage
värkte redan från att ha gått och hållit in den hela tiden han var i
närheten.
Detta kommer att bli en fantastisk vecka!
Tisdag:
Jag drack en hel kanna kaffe, men jag tog mig tillslut ut genom dörren.
Christo fick mig att ligga på rygg och pressa upp en tung skivstång i
luften och sen satte han vikter på den! Mina ben var lite vingliga på
löpbandet, men jag klarade de två kilometrarna. Hans belönande leende
gjorde att det var värt all möda. Jag mår toppen! Det är ett helt nytt
liv för mig.
Onsdag:
Det enda sättet jag kan borsta mina tänder på är genom att lägga
tandborsten på handfatet och flytta min mun fram och tillbaka över den.
Jag tror jag har ett bråck i båda bröstmusklerna. Bilkörningen är OK så
länge jag inte försöker styra eller stoppa.
Christo var otålig med mig och insisterade att mina skrik störde
andra gymmedlemmar. Hans röst är lite för KÄCK så tidigt på morgonen
och när han skäller blir det ett nasalt gnällande som är mycket
irriterande.
Det gjorde ont i bröstet när jag klev på löpbandet, så Christo satte
mig på trappmaskinen. Varför i helvete skulle någon uppfinna en maskin
som simulerar en aktivitet så gammalmodig som hissar? Christo sa att
det skulle hjälpa mig komma i form och njuta av livet. Han sa något
annat skit också.
Torsdag:
Rövhålet väntade på mig med sina vampyrliknande tänder som exponerades
då hans tunna läppar drogs tillbaka i ett hajleende. Jag kunde inte
undgå att bli en halvtimme försenad - det tog så lång tid att knyta
mina skor.
Han tog med mig för att träna med hantlar. När han inte såg det, sprang
jag och gömde mig på toaletten. Han skickade nån spinkig kärring för
att leda reda på mig.
Då, som straff, satte han mig på roddmaskinen - som jag sänkte.
Fredag:
Jag hatar den där jäveln Christo mer än någon människa någonsin har
hatat någon annan människa i världshistorien!!! Dumma, spinkiga,
anorektiska lilla skitaerobicsinstruktör! Om det fanns nån del av min
kropp jag kunde röra utan outhärdlig smärta skulle jag slå honom
med den.
Christo ville att jag skulle jobba med mina triceps. Jag har inga triceps!
Och om du inte vill få bucklor i golvet, ge mig för fan inte en
skivstång eller något som väger mer än en smörgås!
Löpbandet kastade av mig och jag landade på nån slags kost- och
hälsoinstruktör. Varför kunde det inte ha varit någon mjukare, såsom
dramaläraren eller körledaren?
Lördag:
Satan lämnade ett meddelande på min telefonsvarare och undrade med sin
retsamma, gälla röst varför jag inte dök upp idag. Bara ljudet av hans
röst fick mig att vilja slå sönder maskinen med min almanacka, men jag
saknade styrkan att ens använda fjärrkontrollen och tvingades ligga
elva timmar i sträck och se Väderkanalen...
Söndag:
Jag har bett kyrkans taxi att hämta mig för gudstjänsten idag så jag
kan gå och tacka Gud att denna vecka är över. Jag hoppas också att min
man kommer att välja en rolig present till mig nästa år - som en
rotfyllning eller en livmoderoperation. Jag säger fortfarande att om
Gud hade velat att jag skulle böja mig, hade han spridit ut diamanter över hela golvet!
En kvinnas VECKA PÅ GYM
Detta är tillägnat alla som någonsin försökt att få till en regelbunden
träningsrutin...
Kära dagbok.
Till min födelsedag i år köpte jag en veckas personlig träning på det
lokala gymmet. Även om jag fortfarande är i fin form sedan jag blev
korad till skolans främsta gymnast på gymnasiet för 43 år sedan
bestämde jag att det vore en bra idé göra ett försök.
Jag ringde till gymmet och bokade upp mig med en personlig tränare som
heter Christo, som identifierade sig som en 26-årig aerobicsinstruktör
och modell för idrotts- och badkläder.
Mina vänner verkade nöjda med min entusiasm att komma igång! Klubben
uppmuntrade mig att föra dagbok för att kartlägga mina framsteg.
Måndag:
Inledde min dag klockan 6:00. Svårt att komma ur sängen, men tyckte det
var väl värt det när jag kom till gymmet och fann Christo väntandes på
mig. Han är något av en grekisk gud - med blont hår, underbara ögon och
ett bländande vitt leende. Woohoo!
Christo gav mig en rundtur och visade mig maskinerna... Jag njöt av att
titta på det skickliga sätt på vilket han instruerade sin aerobicsklass
efter min träning idag. Mycket inspirerande!
Christo var uppmuntrande när jag gjorde mina sit-ups, men min mage
värkte redan från att ha gått och hållit in den hela tiden han var i
närheten.
Detta kommer att bli en fantastisk vecka!
Tisdag:
Jag drack en hel kanna kaffe, men jag tog mig tillslut ut genom dörren.
Christo fick mig att ligga på rygg och pressa upp en tung skivstång i
luften och sen satte han vikter på den! Mina ben var lite vingliga på
löpbandet, men jag klarade de två kilometrarna. Hans belönande leende
gjorde att det var värt all möda. Jag mår toppen! Det är ett helt nytt
liv för mig.
Onsdag:
Det enda sättet jag kan borsta mina tänder på är genom att lägga
tandborsten på handfatet och flytta min mun fram och tillbaka över den.
Jag tror jag har ett bråck i båda bröstmusklerna. Bilkörningen är OK så
länge jag inte försöker styra eller stoppa.
Christo var otålig med mig och insisterade att mina skrik störde
andra gymmedlemmar. Hans röst är lite för KÄCK så tidigt på morgonen
och när han skäller blir det ett nasalt gnällande som är mycket
irriterande.
Det gjorde ont i bröstet när jag klev på löpbandet, så Christo satte
mig på trappmaskinen. Varför i helvete skulle någon uppfinna en maskin
som simulerar en aktivitet så gammalmodig som hissar? Christo sa att
det skulle hjälpa mig komma i form och njuta av livet. Han sa något
annat skit också.
Torsdag:
Rövhålet väntade på mig med sina vampyrliknande tänder som exponerades
då hans tunna läppar drogs tillbaka i ett hajleende. Jag kunde inte
undgå att bli en halvtimme försenad - det tog så lång tid att knyta
mina skor.
Han tog med mig för att träna med hantlar. När han inte såg det, sprang
jag och gömde mig på toaletten. Han skickade nån spinkig kärring för
att leda reda på mig.
Då, som straff, satte han mig på roddmaskinen - som jag sänkte.
Fredag:
Jag hatar den där jäveln Christo mer än någon människa någonsin har
hatat någon annan människa i världshistorien!!! Dumma, spinkiga,
anorektiska lilla skitaerobicsinstruktör! Om det fanns nån del av min
kropp jag kunde röra utan outhärdlig smärta skulle jag slå honom
med den.
Christo ville att jag skulle jobba med mina triceps. Jag har inga triceps!
Och om du inte vill få bucklor i golvet, ge mig för fan inte en
skivstång eller något som väger mer än en smörgås!
Löpbandet kastade av mig och jag landade på nån slags kost- och
hälsoinstruktör. Varför kunde det inte ha varit någon mjukare, såsom
dramaläraren eller körledaren?
Lördag:
Satan lämnade ett meddelande på min telefonsvarare och undrade med sin
retsamma, gälla röst varför jag inte dök upp idag. Bara ljudet av hans
röst fick mig att vilja slå sönder maskinen med min almanacka, men jag
saknade styrkan att ens använda fjärrkontrollen och tvingades ligga
elva timmar i sträck och se Väderkanalen...
Söndag:
Jag har bett kyrkans taxi att hämta mig för gudstjänsten idag så jag
kan gå och tacka Gud att denna vecka är över. Jag hoppas också att min
man kommer att välja en rolig present till mig nästa år - som en
rotfyllning eller en livmoderoperation. Jag säger fortfarande att om
Gud hade velat att jag skulle böja mig, hade han spridit ut diamanter över hela golvet!
Snart kommer tomten
Bifogar ett klipp från en film som jag kan se gång efter gång efter gång...
http://www.youtube.com/watch?v=j2JoE9aXLBY
Lite sol på himlen
Ja, lite soligt känns det faktiskt med tanke på att det nya året verkar börja med mera jobb...
Imorgon möte som kan ge lite och tydligen, trots att jag kände mig som en komplett idiot så vill de träffa mig igen för en andra intervju. Nu är det Mr Big och Mr lite Biggare som jag ska träffa och blir jag nervös så går det käpprätt åt h-vete. Än så länge känner jag mig kolugn och oroar mig endast för att jag ska ha en dålig hårdag eller att det blir en sådan där vidrig morgon när jag byter kläder tretton gånger och fortfarande känner mig felklädd.
Kanske skulle jag istället oroa mig för väglaget och ev. ställa klockan på 04.00 så jag hinner med klädbyten, plattång, magras och vinterväglag. Jag har så världsliga problem hela tiden och det gläder mig något oerhört.
Har idag pratat med en gammal vän från gymnasietiden i Nässjö och vi konstaterade att det nog är nio år sedan vi talades vid sist. Bra att man inte sliter ut varandra. Som vanligt tänker och undrar jag vart detta samtal ska bära oss, för inte är det väl en slump att vi just hör av varandra nu? Både lite lagom ärrade av livet och med en ödmjukhet inför framtiden samt den fantastiska glädjen över kärleken, barnen och hur bra det faktiskt kan bli. Det är nämligen precis så som Roland säger: Efter regn kommer solsken!
Lika sant är det att efter en burk pepparkakor kommer det att kännas någonstans i kroppen, typ på mitten och sedan lite längre bak...
Hjälp vad snabbt man kan sluka en hel burk tillsammans med några glas mjölk...
Om det var gott? -Jaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa!
Ha en god natt. Nu ska jag drömma mig smal, framgångsrik, rik, smart och snygg i håret.
Kram kram
Imorgon möte som kan ge lite och tydligen, trots att jag kände mig som en komplett idiot så vill de träffa mig igen för en andra intervju. Nu är det Mr Big och Mr lite Biggare som jag ska träffa och blir jag nervös så går det käpprätt åt h-vete. Än så länge känner jag mig kolugn och oroar mig endast för att jag ska ha en dålig hårdag eller att det blir en sådan där vidrig morgon när jag byter kläder tretton gånger och fortfarande känner mig felklädd.
Kanske skulle jag istället oroa mig för väglaget och ev. ställa klockan på 04.00 så jag hinner med klädbyten, plattång, magras och vinterväglag. Jag har så världsliga problem hela tiden och det gläder mig något oerhört.
Har idag pratat med en gammal vän från gymnasietiden i Nässjö och vi konstaterade att det nog är nio år sedan vi talades vid sist. Bra att man inte sliter ut varandra. Som vanligt tänker och undrar jag vart detta samtal ska bära oss, för inte är det väl en slump att vi just hör av varandra nu? Både lite lagom ärrade av livet och med en ödmjukhet inför framtiden samt den fantastiska glädjen över kärleken, barnen och hur bra det faktiskt kan bli. Det är nämligen precis så som Roland säger: Efter regn kommer solsken!
Lika sant är det att efter en burk pepparkakor kommer det att kännas någonstans i kroppen, typ på mitten och sedan lite längre bak...
Hjälp vad snabbt man kan sluka en hel burk tillsammans med några glas mjölk...
Om det var gott? -Jaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa!
Ha en god natt. Nu ska jag drömma mig smal, framgångsrik, rik, smart och snygg i håret.
Kram kram
Så nöjd
Hockeyn i lördags var helt suverän. Total utklassning av Brynäs och jag behövde inte lära Linköping ett skit om hur man spelar för det kunde dom verkligen. Däremot Brynäs hade behövt mig under precis hela matchen. Hur svårt kan det vara att stå i mål egentligen? Skydden är ju för det första enorma och målet pluttelitet och det enda målvakten behöver göra är att spela lite kobent så blir det inga mål!!! Hallå, det kan väl ändå inte vara så jävla svårt?
Att vara tränare är ett annat jobb som jag tror skulle passa mig bra (förutom att köra ismaskinen då). Ser inte sådär jätteavancerat ut att stå bland spelarna i kavaj och polojumper och spela lite viktig. För det är ju andra som tar hand om spelarna, torkar bort blod i fejset och förser dem med vattenflaskor. Det enda är ju lukten i omklädningsrummet som kan bli lite jobbig men det måste finnas sätt att kringgå detta. Får väl doppa tamponger i något som luktar gott och trycka upp i näsan under den tid som jag isåfall skulle behöva tillbringa i omklädningsrummet. Där inne antar jag att tränaren är för att busa upp laget lite efter matchen och helt enkelt klatschar killarna lite på rumporna med blöta handdukar. Hur svårt kan det vara?
I övrigt infriades alla förväntningar. En liten mascot som gled runt på isen innan matchen och fulade sig, korven i pausen som även toppades med en Cloetta kexchoklad. För inte kan man vara i Cloetta Center utan att käka kexchoklad. Den var förövrigt väldigt god också...
Någon GT blev det inte under hockeyn men som tur var så lyckades det slinka ner några innan matchen.
Ismaskinen var såklart också på plats och man kan säga att jag är fullständigt jättenöjd!
Vidare har man drillats i Trivial Pursuit och förmodligen med tanke på frågorna, den första versionen på marknaden. Blir lite rädd för mig själv när jag kan svar som dragspelet och Lauren Bacall. Det är svar som får mig att känna mig gammal. Jag vill faktiskt inte veta vem fan Kalle Jularbo är eller var...
Himla mysigt att få tillbringa hela helgen med äldsta sonen också även om vi inte direkt brillierade i fredagens spelomgång.
Trevligt har vi iallafall haft det och jag är så kär i min underbara man och livet är faktiskt väldigt bra just nu. Visst finns det moln på himlen men jag försöker verkligen att inte prioritera oväder just nu.
Indienresan närmar sig också med stormsteg och vissa jobb måste bli gjorda innan så nu gäller det att gasa i veckan.
Hoppas också att tomten hittar mig för jag har faktiskt varit ganska snäll i år...
Ha en fin dag!
Kram kram
Min morgonpromenad
Har tömt telefonen på bilder och bjuder på utsikten från mina morgonpromenader med hunden. Första bilden från slutet september och sista från idag på morgonen. Det är vackert och det gäller att väcka sig själv för att verkligen se det vackra.
Mår just nu bra i det stora hela och har gett mig fasen på att jag ska hålla mig i detta tillståndet. Inget, inget ska få mig ur balans. Fokus är det som gäller på mina mål, kortsiktiga och långsiktiga. Min väg har jag stakat ut själv och jag tar ansvar för vart den bär mig och vad som händer under resans gång.
Saliga äro de spetsrövade, ty de skola kunna skita i en flaska.
Ha en trevlig helg mina kära vänner.
Mår just nu bra i det stora hela och har gett mig fasen på att jag ska hålla mig i detta tillståndet. Inget, inget ska få mig ur balans. Fokus är det som gäller på mina mål, kortsiktiga och långsiktiga. Min väg har jag stakat ut själv och jag tar ansvar för vart den bär mig och vad som händer under resans gång.
Saliga äro de spetsrövade, ty de skola kunna skita i en flaska.
Ha en trevlig helg mina kära vänner.
Skitans skitdag
Idag var det nog inte en speciellt bra dag trots allt. Om jag ska vara riktigt ärlig så var jag en surfitta redan i morse...Hoppas jag lyckades kamouflera det lite iallafall.
Lite bättre blev det när luciatåget kom till min tillfälliga arbetsplats. Ett gäng små goa ungar (alltid goa när de är på avstånd och inte hänger i ens hem) mellan 1,5 - 4 år. För en gångs skull var det också bara en lucia och sedan tärnor, pepparkaksgubbar och gummor samt ett stort gäng med härliga tomtenissar. Koordinationsförmågan är inte så utvecklad i denna ålderskategorin så därför var det extra kul med alla rörelser till julvisorna. En del är faktiskt också mer intresserade än andra av att ha fingrarna i näsan eller munnen. Klart underhållande och jag börjar i vanlig ordning lipa för att det är så otroligt gulligt. (Labil är ett bra ord idag).
Tack snälla dagisfröknar för att ni styrt upp det hela så att vi slapp tretton lucior. Är verkligen astrött på att alla ska få vara lucior så ingen känner sig utanför, bla bla bla...Löjligt. Lika bra att ungarna lär sig för så blir det i verkliga livet. Det går inte an att alla ska vara chefer och köra BMW eller att hela sjukhuset endast består av urologer för att ingen ska känna sig utanför eller orättvist behandlad. Nä, ge barnen vad de tål och lär dom det underbara i att vara unik.
Ja, sedan fortsatte denna skitdagen med att bägaren rann över och jag fick ta min yngsta (hmm, 18 år) son i upptuktelse. Inte kul men ibland måste man sätta ner foten och markera. Tror det kallas uppfostran.
Hade ingen lust alls att vara mamma idag men tydligen är det inget man väljer.
För att kompensera denna skitdagen och göra den ännu värre struntade jag i att gå en långpromenad med hunden. Plockade inte upp hundskiten (mörkt och inte såg) och satte sedan i mig en stor blodig biff med grönsaker och till det ett glas Loka granatäpple! Ja, ni märker ju hur skit den här dagen är - Loka!!!! Hade till och med vin hemma, jag är totalt labil!!!
Som en fin avslutning på denna måltid har jag klämt i mig sådär en sex-sju stycken chokladtoppar och sedan sovit i soffan i nästan två timmar. Jag är bedrövlig!
Som tur är kommer det snart en ny dag. Imorgon åker vi till Linköping. Jag ska gå på hockey och jag längtar efter ismaskinen, eventuella mascots, häftig musik i pausen och vid mål, en kall GT i baren och en hockeykörv med bröd.
För att bejaka mina kvinnliga sidor och invagga min nya kille i falsk säkerhet så får jag väl låtsas vara intresserad av lite shopping också...
Ha en god natt, nu ska jag stryka lite. Skitdagen är inte till ända (kul ordval) ännu.
Kram kram
Lite bättre blev det när luciatåget kom till min tillfälliga arbetsplats. Ett gäng små goa ungar (alltid goa när de är på avstånd och inte hänger i ens hem) mellan 1,5 - 4 år. För en gångs skull var det också bara en lucia och sedan tärnor, pepparkaksgubbar och gummor samt ett stort gäng med härliga tomtenissar. Koordinationsförmågan är inte så utvecklad i denna ålderskategorin så därför var det extra kul med alla rörelser till julvisorna. En del är faktiskt också mer intresserade än andra av att ha fingrarna i näsan eller munnen. Klart underhållande och jag börjar i vanlig ordning lipa för att det är så otroligt gulligt. (Labil är ett bra ord idag).
Tack snälla dagisfröknar för att ni styrt upp det hela så att vi slapp tretton lucior. Är verkligen astrött på att alla ska få vara lucior så ingen känner sig utanför, bla bla bla...Löjligt. Lika bra att ungarna lär sig för så blir det i verkliga livet. Det går inte an att alla ska vara chefer och köra BMW eller att hela sjukhuset endast består av urologer för att ingen ska känna sig utanför eller orättvist behandlad. Nä, ge barnen vad de tål och lär dom det underbara i att vara unik.
Ja, sedan fortsatte denna skitdagen med att bägaren rann över och jag fick ta min yngsta (hmm, 18 år) son i upptuktelse. Inte kul men ibland måste man sätta ner foten och markera. Tror det kallas uppfostran.
Hade ingen lust alls att vara mamma idag men tydligen är det inget man väljer.
För att kompensera denna skitdagen och göra den ännu värre struntade jag i att gå en långpromenad med hunden. Plockade inte upp hundskiten (mörkt och inte såg) och satte sedan i mig en stor blodig biff med grönsaker och till det ett glas Loka granatäpple! Ja, ni märker ju hur skit den här dagen är - Loka!!!! Hade till och med vin hemma, jag är totalt labil!!!
Som en fin avslutning på denna måltid har jag klämt i mig sådär en sex-sju stycken chokladtoppar och sedan sovit i soffan i nästan två timmar. Jag är bedrövlig!
Som tur är kommer det snart en ny dag. Imorgon åker vi till Linköping. Jag ska gå på hockey och jag längtar efter ismaskinen, eventuella mascots, häftig musik i pausen och vid mål, en kall GT i baren och en hockeykörv med bröd.
För att bejaka mina kvinnliga sidor och invagga min nya kille i falsk säkerhet så får jag väl låtsas vara intresserad av lite shopping också...
Ha en god natt, nu ska jag stryka lite. Skitdagen är inte till ända (kul ordval) ännu.
Kram kram
Det hänger ve
Saker och ting hänger liksom ve...om man säger så.
Ibland önskar jag att man bara kunde trycka på knappen "delete" och vips så skulle all skit som hänger "ve" försvinna.
Facebook är en relativt ny bekantskap för mig och visst jag förstår grejen. Kul att hitta kompisar och kunna ha lite kontakt på "lagom" nivå. Det som inte är kul är att det i kölvattnet kan hänga med människor man absolut inte vill ha något som helst samröre med och absolut inte vill ska ha någon som helst access till ens liv och leverne.
Jag tillhör inte kategorin av människor som hatar speciellt många. Tycker min energi ska kanaliseras på bra saker som tillför mig något gott. Men ibland är det så jävla skönt att få känna sig sådär härligt elak och bara konstatera för sig själv att just, just den där idioten tycker jag bara är helt pantad!!!!
Om en liten stund ska jag bli en god människa igen...
Kram kram
Julgodis
Smidigt gott julgodis:
100 gr mandelspån
250 gr nougat
150 gr mörk choklad
Rosta mandeln i en torr panna. Smält nougat och mörk choklad i ett vattenbad och tillsätt den rostade mandeln.
Bred ut tunt på bakplåtspapper och låt stelna. Skär upp i fyrkanter och ät eller bjud bort.
Perfekt för oss som inte lider av den vanliga sjukdomen "julhysterika". Vi som kan sätta upp ljusstakarna i fönstrena utan att putsa fönstrena först. Och vi som kan sätta upp tomtar i bokhyllan utan att damma först och vi som gärna köper färdig pepparkaksdeg och trycker i oss - obakad...
Lycka till med julstöket.
Idag är det 3 veckor kvar till vår resa - jiipppiiiiieeeee!!!!!
Motsatsförhållanden
Fredag igen, finns det inga andra veckodagar eller? Fredag är en skön dag oavsett om man ska jobba på lördagen eller ej. Precis som om kroppen slappnar av och släpper ut all negativ energi (hmm, hur lät det då?).
Ikväll är jag sååååå sugen på en god chokladkaka och därför kommer jag att baka en och förmodligen äta alldeles för mycket. Ska försöka göra den så GI-vänlig som möjligt för nu måste min kropp få choklad!!!!!
Har varit väldigt duktig denna veckan matmässigt och promenerat varje kväll i minst 45 minuter. Jag skrattar inte ihjäl mig, för finns det verkligen någon som gillar mörker, kyla och regn?
Fast - faktum är att hade jag legat sjuk så vet jag att jag inget hellre hade velat än att kunna gå ut och gå, och då hade det kunnat vara både storm och drivis, för det man inte kan - det vill man!
Kan dra en liknelse som dock inte stämmer just nu (ifall han läser bloggen). När man varit singel ett tag och kallt konstaterat att det inte finns en snubbe på hela jorden som man skulle kunna tänka sig att trassla in sig i kalsongerna på - och då faktiskt träffar mannen i sitt liv. Då kan man ge sig fan på att helt plötsligt vimlar det av karlar som flörtar med dig, bjuder på drinkar och vart du än vänder dig så är det bara snyggisar överallt. Eller när någon bjudit dig att ta ur en chokladask och du väljer och väljer. Lika förbannat är du osäker när du valt färdigt och tryckt i dig chokladen - valde jag verkligen rätt?
Har man lockigt hår, vill man ha rakt. Har man rakt hår vill man ha lockigt. Har man en ljushårig kille vill man ha en mörkhårig, (därför väljer jag en rakad).
Här stämmer det inte:
Har man en snygg kille vill man ha en ful.
Har man en smal kropp vill man ha en tjock kropp.
Är man snuskigt rik vill man bli ruskigt fattig.
Har man en snygg bil vill man ha en ful.
Har man fasta bröst vill man ha långa bröst.
Har man en stor snutt vill man ha en liten.
Har man söta barn vill man ha fula.
Har man en Harley Davidson vill man ha en Honda.
Hjälp, denna listan kan visst göras lång. Måste bryta nu och börja städa...för har man det lite skitigt så vill man inte ha det skitigare...
Ha en riktigt trevlig helg!
Kram kram
Ikväll är jag sååååå sugen på en god chokladkaka och därför kommer jag att baka en och förmodligen äta alldeles för mycket. Ska försöka göra den så GI-vänlig som möjligt för nu måste min kropp få choklad!!!!!
Har varit väldigt duktig denna veckan matmässigt och promenerat varje kväll i minst 45 minuter. Jag skrattar inte ihjäl mig, för finns det verkligen någon som gillar mörker, kyla och regn?
Fast - faktum är att hade jag legat sjuk så vet jag att jag inget hellre hade velat än att kunna gå ut och gå, och då hade det kunnat vara både storm och drivis, för det man inte kan - det vill man!
Kan dra en liknelse som dock inte stämmer just nu (ifall han läser bloggen). När man varit singel ett tag och kallt konstaterat att det inte finns en snubbe på hela jorden som man skulle kunna tänka sig att trassla in sig i kalsongerna på - och då faktiskt träffar mannen i sitt liv. Då kan man ge sig fan på att helt plötsligt vimlar det av karlar som flörtar med dig, bjuder på drinkar och vart du än vänder dig så är det bara snyggisar överallt. Eller när någon bjudit dig att ta ur en chokladask och du väljer och väljer. Lika förbannat är du osäker när du valt färdigt och tryckt i dig chokladen - valde jag verkligen rätt?
Har man lockigt hår, vill man ha rakt. Har man rakt hår vill man ha lockigt. Har man en ljushårig kille vill man ha en mörkhårig, (därför väljer jag en rakad).
Här stämmer det inte:
Har man en snygg kille vill man ha en ful.
Har man en smal kropp vill man ha en tjock kropp.
Är man snuskigt rik vill man bli ruskigt fattig.
Har man en snygg bil vill man ha en ful.
Har man fasta bröst vill man ha långa bröst.
Har man en stor snutt vill man ha en liten.
Har man söta barn vill man ha fula.
Har man en Harley Davidson vill man ha en Honda.
Hjälp, denna listan kan visst göras lång. Måste bryta nu och börja städa...för har man det lite skitigt så vill man inte ha det skitigare...
Ha en riktigt trevlig helg!
Kram kram
Tandis
Har varit med om skräckupplevelsen nummer ett idag! Tandläkarbesök.
Blir faktiskt bara värre och värre ju äldre jag blir (snyggare menar jag). De gav mig massor med bedövning och ändå ilade det något så vansinnigt i tanden så vi fick bryta, kasta i lite provisoriskt klet och boka ny tid i januari.
Fortfarande molvärker det i halva käken. Innan tandis hittade detta så hade jag inte ett skit ont i tanden. Varför skulle hon dit och börja pilla?
Jag fick sådan panik att jag nästan började hyperventilera, så ont gjorde det. Fick cellskräck av att ligga där med slangar, sugar och hennes fingrar i munnen. Samma känsla som jag kan få i baksätet på en tvådörrars bil eller i ett flygplan om jag tvingas sitta längst in mot fönstret. En fullproppad hiss en varm sommardag och gärna tillsammans med någon som luktar svett är också ett tillfälle då jag inte direkt gör vågen av glädje...
Tänk om tanden börjar spöka när jag är i Indien? Få gå till en indisk bytandis skulle vara helvetet på jorden för mig. Visst, det finns värre saker att uppleva, men just nu med molande värk känns det inte så kul med tanken på ett par bruna fingrar i min mun. Då kan jag avslöja att jag vet av egen erfarenhet att toalettpapper inte direkt är en "bestseller" i Indien...
Tror jag får ge mig ut och "power-walka" med hunden så kommer det med all säkerhet att göra ont på andra ställen och då glömmer jag tanden. Funderar på att stoppa upp en termos i mumindalen för det måste göra ont att trippa runt med en sådan i rask takt och då är tandvärk plötsligt ingenting att gnälla över.
Ha en trevlig afton!
Kram kram
Blir faktiskt bara värre och värre ju äldre jag blir (snyggare menar jag). De gav mig massor med bedövning och ändå ilade det något så vansinnigt i tanden så vi fick bryta, kasta i lite provisoriskt klet och boka ny tid i januari.
Fortfarande molvärker det i halva käken. Innan tandis hittade detta så hade jag inte ett skit ont i tanden. Varför skulle hon dit och börja pilla?
Jag fick sådan panik att jag nästan började hyperventilera, så ont gjorde det. Fick cellskräck av att ligga där med slangar, sugar och hennes fingrar i munnen. Samma känsla som jag kan få i baksätet på en tvådörrars bil eller i ett flygplan om jag tvingas sitta längst in mot fönstret. En fullproppad hiss en varm sommardag och gärna tillsammans med någon som luktar svett är också ett tillfälle då jag inte direkt gör vågen av glädje...
Tänk om tanden börjar spöka när jag är i Indien? Få gå till en indisk bytandis skulle vara helvetet på jorden för mig. Visst, det finns värre saker att uppleva, men just nu med molande värk känns det inte så kul med tanken på ett par bruna fingrar i min mun. Då kan jag avslöja att jag vet av egen erfarenhet att toalettpapper inte direkt är en "bestseller" i Indien...
Tror jag får ge mig ut och "power-walka" med hunden så kommer det med all säkerhet att göra ont på andra ställen och då glömmer jag tanden. Funderar på att stoppa upp en termos i mumindalen för det måste göra ont att trippa runt med en sådan i rask takt och då är tandvärk plötsligt ingenting att gnälla över.
Ha en trevlig afton!
Kram kram
Sist men inte minst
Nu när magen äntligen har stabiliserat sig så har jag drabbats av mundiarré. Var på ett möte i eftermiddags och jag brukar aldrig vara direkt nervös över nya möten men idag blev det bara så konstigt med hela mig. Babblade osammanhängande, upprepade mig och pratade helt ur nattmössan. Ett litet exempel på en pinsam inledning:
- Vill du ha kaffe?
- Ja tack, det skulle smaka bra.
- Vill du ha det svart eller?
- Jag tar gärna mjölk om det finns, men finns det ingen mjölk så är det helt okej, men finns det mjölk så är det bra men det funkar utan...
- Kan du nämna någon sida hos dig själv som du inte är riktigt nöjd med?
Här sitter jag och glor ut genom fönstret och bara låter, mmmmmm, njaaaa, neeeej, njaaaa, mmmm...
Länge, rätt länge höll det på....
Sedan gick en timmes möte i precis samma anda. Jag kände mig som om en gammal morgontoffel som någon helt plötsligt gett ett par stämband och en hjärna i valnöts storlek (med samma tankekapacitet).
Hur som helst - inget att göra åt nu mer än att förtränga och invänta resultat. Kanske läge att tänka som så, att tur att jag gjorde bort mig för då framstår ju alla andra den här personen träffade idag som fullkomliga, och det kanske de andra behövde!
Som jag brukade säga när jag alltid kom sist på golftävlingar - tur det är jag, för jag klarar av det! Ju mer motgångar man möter, desto närmare är man en framgång!
Ha en underbar kväll, det ska jag och jag kommer förmodligen sist....
Kram kram
- Vill du ha kaffe?
- Ja tack, det skulle smaka bra.
- Vill du ha det svart eller?
- Jag tar gärna mjölk om det finns, men finns det ingen mjölk så är det helt okej, men finns det mjölk så är det bra men det funkar utan...
- Kan du nämna någon sida hos dig själv som du inte är riktigt nöjd med?
Här sitter jag och glor ut genom fönstret och bara låter, mmmmmm, njaaaa, neeeej, njaaaa, mmmm...
Länge, rätt länge höll det på....
Sedan gick en timmes möte i precis samma anda. Jag kände mig som om en gammal morgontoffel som någon helt plötsligt gett ett par stämband och en hjärna i valnöts storlek (med samma tankekapacitet).
Hur som helst - inget att göra åt nu mer än att förtränga och invänta resultat. Kanske läge att tänka som så, att tur att jag gjorde bort mig för då framstår ju alla andra den här personen träffade idag som fullkomliga, och det kanske de andra behövde!
Som jag brukade säga när jag alltid kom sist på golftävlingar - tur det är jag, för jag klarar av det! Ju mer motgångar man möter, desto närmare är man en framgång!
Ha en underbar kväll, det ska jag och jag kommer förmodligen sist....
Kram kram
Samhällsengagemang
Förhoppningsvis (jag ropar inte hej ännu) så är mitt lilla drama med Telenor äntligen över. Efter mitt frispel förra veckan när jag var så besvärlig att de fick byta personal under samtalets gång, så hände något! Ett brev med en lång förklaring till att deras säljare i butik har slarvat med personnumret och nu helt plötsligt (samma dag som jag bad om en kopia på mitt abonnemangsavtal), har någon äntligen fått tummen ur arslet och engagerat sitt i mitt fall.
Efter diverse förklaringar och ursäkter ger de mig två biobiljetter och det var ju gulligt...
Visst, lite plåster på såren var det ju men jag kommer aldrig, aldrig någonsin att bli kund hos dem.
Nu väntar vi bara på nästa fiasko och då heter företaget Försäkringskassan! Har inte varit sjukskriven och lyft någon sjuklön därifrån sedan 2001 och då är det klart att jag måste granskas under lupp. Jag har ju bara legat och ruvat i alla dessa år för att nu änligen bestämma mig för att sjukskriva mig på läkares inrådan i hela fyra dagar!!!! Jag är en svår belastning för samhället och mitt fall måste nu prövas och det kan ta upp emot 30 dagar innan ett beslut kan tas. Beslutet handlar då inte om ersättningen, utan om vad som kan behövas i form av handlingar för att styrka min ansökan om sjukpenning i fyra dagar! Alltså, vart är vi på väg egentligen?
Jag lider verkligen med alla människor som befinner sig i det statliga och allmänna kvarnhjulet. Jag tänker på arbetsförmedlingen, A-kassa svängen, sjukskrivningar och annat som gör att man behöver utnyttja samhällets skyddsnät. Detta skyddsnät som vi betalar för med hjälp av skatten vi lägger på tamejfan allt vi tjänar, handlar, tankar och snart vet i fan om det ens går att fjärta utan att behöva betala skatt för utsläppet!
En sak som är entydligt för samtliga instanser som jag benämner som det statliga och allmäna kvarnhjulet är att ingen tycks fatta att i slutet på varje månad har man i regel räkningar att betala. Lite svårt att vänta på ett beslut i tre månader om man har hyra att betala, munnar att mätta och framförallt ett liv som pågår!
Så just idag skänker jag en varm tanke till alla dessa människor som befinner sig just där. Inte till parasiterna som utnyttjar systemet utan till dem som verkligen behöver stöttning för stunden. Häng i!
Nu har jag varit lite samhällsengagerad ett tag och det tog verkligen ut sin rätt. Måste nog ta mig en titt på Kjell från Ullared för att skramla hjärncellerna på plats igen.
http://www.youtube.com/user/jaarnet#p/a/u/0/A1riTyjRZTE
Ha en underbar eftermiddag!
Kram kram
Efter diverse förklaringar och ursäkter ger de mig två biobiljetter och det var ju gulligt...
Visst, lite plåster på såren var det ju men jag kommer aldrig, aldrig någonsin att bli kund hos dem.
Nu väntar vi bara på nästa fiasko och då heter företaget Försäkringskassan! Har inte varit sjukskriven och lyft någon sjuklön därifrån sedan 2001 och då är det klart att jag måste granskas under lupp. Jag har ju bara legat och ruvat i alla dessa år för att nu änligen bestämma mig för att sjukskriva mig på läkares inrådan i hela fyra dagar!!!! Jag är en svår belastning för samhället och mitt fall måste nu prövas och det kan ta upp emot 30 dagar innan ett beslut kan tas. Beslutet handlar då inte om ersättningen, utan om vad som kan behövas i form av handlingar för att styrka min ansökan om sjukpenning i fyra dagar! Alltså, vart är vi på väg egentligen?
Jag lider verkligen med alla människor som befinner sig i det statliga och allmänna kvarnhjulet. Jag tänker på arbetsförmedlingen, A-kassa svängen, sjukskrivningar och annat som gör att man behöver utnyttja samhällets skyddsnät. Detta skyddsnät som vi betalar för med hjälp av skatten vi lägger på tamejfan allt vi tjänar, handlar, tankar och snart vet i fan om det ens går att fjärta utan att behöva betala skatt för utsläppet!
En sak som är entydligt för samtliga instanser som jag benämner som det statliga och allmäna kvarnhjulet är att ingen tycks fatta att i slutet på varje månad har man i regel räkningar att betala. Lite svårt att vänta på ett beslut i tre månader om man har hyra att betala, munnar att mätta och framförallt ett liv som pågår!
Så just idag skänker jag en varm tanke till alla dessa människor som befinner sig just där. Inte till parasiterna som utnyttjar systemet utan till dem som verkligen behöver stöttning för stunden. Häng i!
Nu har jag varit lite samhällsengagerad ett tag och det tog verkligen ut sin rätt. Måste nog ta mig en titt på Kjell från Ullared för att skramla hjärncellerna på plats igen.
http://www.youtube.com/user/jaarnet#p/a/u/0/A1riTyjRZTE
Ha en underbar eftermiddag!
Kram kram