tjockatantenistan

De flesta brukar säga att det inte finns något gnälligare än en sjuk man. Ha, då har dom inte upplevt mig när jag är sjuk! Är värre än värst och nu är jag där.
Två dygn efter C:s insjuknande så ryker jag dit, på exakt samma sätt. Det börjar med lite torrhosta som efter en 5-8 timmar byggs på med hög feber.

Vet inte när jag var så febrig sist. Natten mellan onsdag och torsdag var hela sovrummet fyllt av ett vitt ludd. Hela kroppen skakade och munnen pladdrade om en massa som jag inte har en aning om. C med lika hög feber och påklädd från topp till tå låg i sin säng och svamlade på.
Så ser våra passionerade nätter ut just nu. Ibland fryser vi så vi skakar eller så svettas vi, samtidigt som vi pladdrar utan att ha en aning om vad vi pladdrar om.
Det är mitt i allt elände skönt att vara två...

Hostan är vidrig men det släpper i bröstet efter ett antal hostattacker. Inatt har jag suttit upp och försökt sova på en rejäl dos Cocillana hostmedicin. Innehåller lite morfin och vid lite för mycket klunkande mår man superilla och såklart har jag lyckats klunka i mig för mycket. Men vem fan orkar stå med mätglas mitt i natten, feberhet med sladddriga lår i ett kallt kök och mäta? Nä, då gäller det bara att slurpa i sig fort som attan och sedan tillbaka till sängvärmen.

Skönt är det också att vid varje hostattack kissa ner sig lite grann. Detta spär onekligen på den känsla av fräschhet som brukar infinna sig vid sängliggande och feber. C har idag varit jättegullig och masat sig bort till ICA med en liten handlingslapp där jag noterat ner Teena trosskydd. Tänkte att Teena är ju för lite inkontinensbesvär så de kanske håller bättre än ett vanligt trosskydd. Vad kommer han hem med? En blöja som ser exakt ut som en lite mindre version av en riktig barnblöja, till och med utrustad med resår i sidorna, troligen för att den ska hänga med i den urinläckandes aktiva vardag.

Såhär ligger jag nu med blöjor som till och med skulle kunna ta emot en "tvåa", hostar och känner mig trygg och torr.

Snoret har dock inte släppt ännu och jag känner att det ligger där på lur och bultar i bihålorna. Kör på med nässpray och hoppas att det har tänkt komma ut innan huvudet sprängs.
Känslan som kommer över mig idag påminner mig om när jag var liten och låg till sängs i nästan tre veckor med hög feber. Tror till och med att det också var på vårkanten för jag vet att jag fått en ny jeansjacka och ett par röda träskor med vita hjärtan på. De bara stod där i hallen och väntade på mig. De ville liksom bara ge sig ut på asfalten och "klappra".

Så känner även jag idag då C har köpt ett par skitläckra stövletter till mig. De vill också bara ge sig och klappra på den bara asfalten i vårsolen.

Men nu är det bara att ligga ner och vila, dricka mycket vatten, hosta i sina nyinköpta blöjor och kasta längtansfyllda blickar på de nya stövletterna.
Men vi har iallafall varandra...

Ha en skön lördag. Jag tror vi rullar ner från sängen och lägger oss i soffan en stund. Hunden glor på oss med uttråkad blick och fortsätter att jävlas för alla uteblivna promenader med att fälla så in i h-vete!

Kram kram från bacilluskernas näste