Pensionärsjävlar och jesusbarn
Här kommer man hem och tror man bor på Manhattan så snart man sticker ut snoken. Nu är det ena höghuset klart på ena sidan om oss och i helgen har de boende flyttat in. Ett litet fik är också öppnat mittemot oss så nu är luften fylld av pensionärsjävlar. På lunchen var det tre som inte fattade att fiket låg mittemot utan ryckte i vår ytterdörr. Bra på ett sätt för hunden har nu full sysselsättning med att skälla ut dom. Förmodar att den håriga prylen har haft fullt upp idag när det hade premiär.
Svårt att se var fiket är med tanke på att de har stora panoramafönster som man tydligt ser in igenom och där finns det många små bord och stolar. Varför måste man då stå och glo in genom våra fönster?
Ja, lugna er, när mina PMS-besvär sätter in om en vecka eller två så kan det hända att en pensionär har letat fika för sista gången...
(Ska publicera lite bilder från Goa men inte idag. Idag vill jag hellre vara lite syrlig).
Denna veckans "Halv åtta hos mig" till exempel, där jag lider i allra högsta grad med stackars Staffan som verkar vara den enda normala i sällskapet. Varför måste religösa (inte alla förstås...kan finnas något undantag), vara så in i helvete präktiga? Dåren igår bjöd på äppelmust till maten och en fjantig tomatsoppa gjord på burktomater!!! Ändå har han mage idag att gnälla på att Staffans svampsoppa inte var så märkvärdig. Idiot!
Små käcka tjejer som fnittrar förtjust och till och med fick lite vin idag. Nu har dom verkligen fått något dom kan prata om i församlingshemmet. Jag ryser...käck, det är verkligen inget bra ord i min värld.
Nej, nu hejar jag på Staffan och hoppas de andra tre "Jesus wanna-beerna" kammar hem jumboplatsen.
Heja Staffan!!!
Nu, dags att krypa ner med en spännande bok. Rekommenderar just nu Kristina Ohlsson. Thriller i toppklass!
God natt!
Sista rycket
Idag har vi "råkat" ut för Norrland men tack och lov hade vi en tid att passa (ja, eller hur...), så vi kunde dra. Igår hade de haft riktigt trevligt (våra andra engelska kompisar hade redan berättat lite) och nu fick vi veta lite mer. Igår hade hon varit på stranden själv på kvällen och ätit och han hade druckit brännvin hela dagen.
Det blir lite mysigt såhär att sammanstråla med engelsmännen och de tre tyska homofilerna på stranden varje dag. Vi har våra givna platser och skvallrar lite förtroligt mellan varven. Inte så att det blir jobbigt utan på ett bra sätt. De är fullt involverade i våra lägenhetsvisningar och idag har vi varit på två nya. Ett rum i all enkelhet men precis vid stranden och en lägenhet som inte heller ligger så långt från stranden och den var faktiskt riktigt fräsch. Kostar ca 100 :- per natt inkl. frukost. Innebär att vi skulle kunna bo tre veckor för 2000:-. Känns överkomligt...
Hotellet har fortfarande många fördelar såklart men vi har åtminstone skapat oss en bild av vad vi kan få.
Har träffat så mycket trevliga människor. Även om det säkert finns rövhål även här så märker man det inte på samma sätt när man slipper umgås hela tiden, jobba ihop eller vad det nu kan vara.
En kvinnlig polis från England är här för första gången på egen hand. Hennes man gick bort för två år sedan och det är först nu som hon har orkat åka tillbaka hit igen. Tillsammans har de tidigare tillbringat många år här tillsammans. Med sin son la de ner blommor i havet och hade en liten ceremoni. Då lipar jag såklart och är livrädd att C ska dö...
Man orkar till och med vara dramatisk när man är stressfri och utvilad.
Längtar redan till nästa gång. Att få återvända till vårt "shack" och våra nya vänner, både goaner, engelsmännen och de tyska bögfarbröderna.
Nu dags att duscha för en sista middag på Mango Terrace. Hoppas innerligt att röven är snäll och håller sig fin och tight de sista dagarna. Har nämligen gått hyfsat bra med hjälp av lite indisk magmedicin.
Men här går man aldrig säker - rätt var det är så skickar det till som C brukar säga.
Kram kram
Min önskan var kanske inte så snäll
Idag fick jag lite dåligt samvete beträffande familjen Norrland som vi träffade för några dagar sedan. Min önskan slog in - hon har fått ordentlig fladderdreta (diarré på jönköpingska). Doktorn har varit här och gett Paltan en spruta, en massa tabletter och vätskeersättning. Med andra ord lämnar de inte hotellområdet och jag och C kan röra oss riskfritt i regionen.
Men det kanske inte hade behövt vara riktigt så allvarligt...
Som straff börjar jag nu känna mig lite snorig men så länge det kommer ur den änden så är det okej.
Blev ingen titt på rum idag för han som har rummen fick köra en av sina gäster till sjukhus. Hon hade råkat riktigt illa ut på sin scooter och jag är inte ett dugg förvånad med tanke på hur det körs i trafiken. Nu är det måndag som gäller men vi har gått förbi stället, tror vi och det såg inte fräscht ut.
Margret har pladdrat på i vanlig ordning men afternoon GT blir det nog inte förrän måndag. Orkade inte ligga på om det idag för efter en timmes oavbrutet pladdrande (men hon är verkligen jätterar) så kände jag att det räckte.
Lutar åt en liten nattmarknad istället. Varför inte shoppa lite?
Underbara är de kvällar när vi krypit till sängs strax efter nio med varsin bok och bara slappat. Orkar och har inget intresse av stim och stoj. Begynnande åldertecken eller bara normalt? Skiter i vilket för jag vaknar hellre vid åttatiden och kan sitta på balkongen med en kopp kaffe och njuta av palmerna och den otroligt sköna temperaturen.
Solbrännan är väl inte direkt den snyggaste på denna planeten men jag gillar ju att ligga under palmbladen i skuggan. Finns brun utan sol på Ica så jag känner mig lugn.
Maten är fantastiskt god och så länge jag inte äter på hotellet så håller magen sig i schack. Här kommer bild på den superrestaurang som vi äter underbara luncher på. Samma som sist men ni får hålla tillgodo med förra bilden. Ny bild på årets design kommer senare...
Ser inte mycket ut för världen och köket skulle jag inte titta in i om jag så fick betalt men det som levereras är i toppklass.
Nu är det dags för kvällsduschen och det tar ju ett tag för jag brukar tvåla in hela kroppen...
Ha en underbar kväll!
Kram kram
Nu har vi lyckats!
Underbara dagar i paradiset. Delfinsafari på en gammal fin träbåt (indiska mått mätt) med lunch och musikunderhållning. Igår hippiemarknaden i Anjuna Norra Goa med lite sköna inköp. Somriga klänningar för 35:- och fräcka sandaler för 100:-, Cd skivor med skön Goa-transmusik (house liknande), det kallar jag fynd!
Fick också min julklapp bestående av två fina armband i silver tillverkade av tibetanarna. Dock inte så billiga men rejäla grejer. Kryddor har vi köpt den här gången också så nu längtar C hem till köket för nya djärva experiment.
Delfiner ser vi även från stranden på ganska nära håll och vår lilla plan beträffande engelsmännen har också gått i lås.
På lördag ska vi titta på ett rum i närheten av deras hus. 200 meter till lugn strand ca 20 minuter från där vi befinner oss nu. Sedan blir det drink hemma hos Margret för Frank var tvungen att bege sig hem till England idag på grund av affärer så vi har vinkat av honom. De tycker vi är så trevliga och Margret har en fantastisk svada. Undrar om vi kan ha med oss adoptionspapprena på lördag?
Känns väldigt bra och idag har vi tittat på ett hus som dock låg lite för långt från stranden och en lägenhet som var riktigt sunkig så nu hoppas vi mycket på rummet hos Ricky. Ja vi har fått så många nya kompisar så det är inte klokt!
Tanken att kunna stanna här några månader om året i framtiden när pensionen börjar närma sig känns som ett väldigt bra alternativ. Eniga är vi om att nästa gång blir det iallafall minst 3 veckor.
Drömmer om att kunna fira jul här nere med alla barnen, syrran med familj och mamma. Om bara de förbannade hästarna som jag spelar på kunde inbringa lite flis.
Snarkat i solstolen idag igen och det jobbigaste jag har kvar på dagens agena är att raka benen. Tufft värre...
Magen är såklart ett kapitel för sig och ett inhemskt piller om dagen åker ner. Grynig avföring med inslag av senap. C mår dock kalas i kistan - än så länge...
Jag vill verkligen inte åka hem och jag ångrar som fan att vi inte bokade tre veckor denna gången. En vecka kvar och det är så underbart skönt!
Önskar så att jag kunde förmedla känslan av detta totala lugn och den avslappnande atmosfär som här råder.
Vill man ha lite aktion är det bara att ta en taxi och ge sig ut på en tur. Hundar, kor och grisar i en salig blandning tillsammans med bilar, scootrar och indier. Trafikregler finns det säkert men inte fasen blir vi kloka på hur de råder. Bäst att sitta i baksätet och djupandas.
Nu är vattnet varmt och det är dags för benrakning och en skön dusch. Sedan blir det middag vid poolen och säkert några parti Yatzy.
Ha det underbart på hemmaplan!
Kram kram
En dag närmare en GT...
Tänkte att de skulle se en dotter i mig med tanke på att han är 70 och hon är 67. Damen vet jag inte vad hon heter men mundiarré det lider hon av men är väldigt rar. C får rikta in sig på henne med lite komplimanger imorgon och lite business-snack med honom. Då vore det väl själva fan om vi inte snart får komma på en Gin & tonic!
Ett annat svenskt par snokade upp oss igår. Vi kände hur vi klickade direkt eller "connectade" som det också heter.
Norrlänningar med foppatofflor, husvagnsfrälsta, duktiga i precis allt och tycker att detta stället är fisförnämt. Pitepaltan (honan i sällskapet) arbetar deltid inom vården för hon har förslitningsskador. Hon sjöng en norrländsk sång för mig för hon tyckte så otroligt mycket om mig (efter typ 15 minuter, hmmm).
Blir alltid lite misstänksam när någon måste berätta om sin egen förträfflighet. Att hon är djup, hennes gubbe är världens bästa man, hon städar alltid upp efter fester och bakar säkert en sådär 9 000 bullar och delar ut till grannarna en gång i kvarten.
Nä, här blev det lite varningslampa modell illröd. Nu får vi springa lite gatlopp och hoppas på att de får diarré´eller nåt.
Med solbrännan går det långsamt men jag är inte så orolig. C kör sin vanliga check efter vita ränder och jag funderar på att börja fakturera för allt gluttande på lökarna. Har idag promenerat med C men fick inga blåsor på fötterna men däremot skavsår mellan låren. Hade faktiskt hellre tagit en blåsa på hälen. Nästa gång blir det mummelbyxor på (tights) för det är underbart att gå utefter stranden. Vi har sett en superstor manet, krabbor, örnar med vita huvuden och röda vingar och indier. Blåsten har varit kraftigt och det är tur för det är varmt. Två timmars snarkande i solstolen, Yatzy och god lunch under palmtak. Såhär ska man ha det när det är som sämst...
Vi planerar och bluddrar hur länge vi ska kunna stanna nästa gång, hur roligt det vore att ha råd att bjuda ner ungarna och hur det kanske kan se ut om en 15 år. Kanske har vi vårt eget ställe här då? Om inte annat skulle det nog vara väldigt lukrativt att vara sopåkare här, så kanske det är en framtida försörjning? Det är tamejfan sopor överallt och den stanken blandat med allt annat är rätt så vidrig.
Nu är det duschtajm och sedan en GT, middag på Mango Terrace och förhoppningsvis en normal avföring.
Kram kram från paradiset
Att fotografera
Tredje dagen och idag har jag kommit in i semesterkoman. Sovit i solstolen på stranden i skuggan av palmblad. Har redan läst två och en halv bok och ångrar att jag inte tog med fler men jag kanske kan läsa dom en gång till upp och ned.
Jag säger bara, fy fasen vad vi har det bra!
Träffat en del trevliga människor och idag har vi pratat med ett engelskt äldre par som har hus härnere sedan 15 år tillbaka. Det går inte att äga hus här utan man hyr på kontrakt från 12 månader och uppåt.
Nu hoppas jag att de tyckte vi var så trevliga att de bjuder hem oss...Är nyfiken på hur det skulle vara att hyra härnere och kanske kunna vara här några månader i sträck. Kanske inte just nu men någongång, om man har tur, går man ju i pension eller så springer hästjävlarna in en hygglig summa. Drömma är ju iallafall gratis.
Detta är utan tvekan paradiset på jorden. Lugnet och värmen och det härligt avslappnade tempot. Jag är helt enkelt förälskad i Goa och jag tror C känner detsamma.
Den stollen går varje dag utefter stranden så fötterna är fulla av blåsor. Men en riktig karl gnäller ju inte och han tiger och lider. En duktig man...
Imorgon ska vi se om inte jag också kan hällas ur solstolen och börja promenera lite.
C är så orolig att jag inte ska bli brun och kollar hela tiden om jag fått några ränder efter bikinin, eller så är det förevändning att få kolla in lökarna...
Nu dusch och sedan pang på lite indisk mat som kan ge ett väldigt sargat rövhål om man har osis. Det är lite som att spela rysk roulette.
Ha det underbart!
Kram från Goa
Vi är tillbaka!
En härlig dag och hittills utan en tillstymmelse till magras men det är en tidsfråga, jag vet...
Arslet har gått i baklås och när det släpper vill det till att en toalett är nära mig. Går inte en meter utanför hotellet utan mina våtservetter intim. Vill och kommer att vara beredd på "the big bang".
Det har spridit sig som en löpeld bland personalen att vi är tillbaka och många händer har fått skakats idag. Till och med hotelldirektören själv snokade upp oss och hälsade oss välkomna tillbaka.
Lunchen tog vi på stranden och vågade oss på en ny rätt tack vare Gordon Ramsey´s matlagningsresa i Indien. Ibland är det bra med TV. Det slank ner Pakora, vitlöksfriterade räkor och naturligtvis Naanbröd.
Vi har bestämt att tuffa till oss beträffande maten (oh my good) och till frukost åkte det ner kikärter i någon curryblandning tillsammans med indiskt bröd. Gott? Ja, förutom konsistensen på kikärterna var det riktigt gott och kryddstarkt.
Vi har lyckats med att få ett husdjur också och det är så jävla typiskt att det just måste hända mig som är paniskt rädd för insekter och annat skit. En ödlejävel har naturligtvis parkerat sig i vårt badrum och att fånga den är ju lätt!
C var snäll och bad en av personalen som dök på oss och undrade om allt var till belåtenhet, om de kunde göra något åt den wizard vi har i barummet!!! Med något förbryllad min lovade hon att åtgärda detta efter min uppmaning "maybe you can shoot it"?
När hon gått säger C, ödla heter inte wizard va? Nä, inte direkt. Kul att veta att de nu försöker skjuta en trollkarl i vårt badrum...
Men, allt är så underbart och imorgon blir det en timmes massage följt av ett ångbad i en tunna. Precis som i en tecknad film sitter vi där i varsin trädlåda och blir kokade. Sedan är vi rustade för en rejäl solbränna och rensade inkrom (förutom tarmen då men det kommer...).
Jag bara älskar Goa och det känns precis som att komma hem och vi njuter så vi nästan storknar!
Kram kram från paradiset
Hello India
Men allt ordnar sig, det största problemet är just nu min packångest. Jag gör allt möjligt annat än att just ta tag i min packning. Funderade till och med på att städa toaletterna först och då förstår ni säkert vilken ångest jag har.
Kläder är framdragna sedan flera dagar tillbaka, nu ska det bara beslutas vad som ska med och vad som ska stanna hemma. Just nu vill jag bara ösa ner allt i väskan men förstår att den platsen finns inte, för vi har inte chartrat ett eget plan.
Sedan ska beslut tas vilka skor som ska med (åtta par är vi uppe i nu men jag vet att kanske bara tre kommer att användas). Men, tänk om jag just vill ha dom skorna jag lämnade hemma?
Smycken! Halsband och ringen som jag inte använt på två år. Tänk om jag just vill ha den?
Fy fan vilka i-landsproblem.
Nu ska jag skärpa till mig och kasta mig rakt in i klädhögen och puh, kanske jag måste ta ett bloss först?
Ha det underbart här hemma och nu är det endast 5 månader kvar tills uteserveringarna öppnar igen!
Kram kram