tjockatantenistan

Har fått prova ut inlägg till skorna för jag har fått hälsporre. Vilket äckligt namn alltså! När man passerade 40-strecket började kroppen sakta men säkert att rasa. Det enda som verkar vara intakt är hjärnan för jag känner mig precis lika koko som jag alltid gjort.

På tal om äckliga ord, hälsporre låter liksom bara så äckligt. Som om det skulle hänga ut en sporre från hälen och dingla. Urk! Hemorrojder är inte heller ett speciellt gulligt ord. Inte heller bukfett, fistel eller analklåda. Tacka vet jag fingertopp, det låter gulligt! Eller nästipp, eller varför inte bäckenbotten?

Ibland har jag verkligen svårt att leka vuxen och försöka sköta ett jobb när jag får såna här infall...

Ha en fin blöt kväll (ja, det regnar alltså)

Kram kram

Så skönt det är att veta att den siste idioten ännu inte är  född. Alltså är chanserna jättestora att man får springa på fler...
Så skönt det är att veta att jag ännu en gång skrivit in mig på Viktväktarna och det kommer jag att göra igen o igen o igen...
Så skönt det är att veta att jag även nästa månad kommer att få ha mensvärk så benen domnar.
Så skönt det är att veta att även om jag städar toaletten ikväll behöver jag göra om det igen om några dagar.
Så skönt det är att veta att just jag har en egen hjärna med egna tankar som jag kan styra hur jag vill.
Så skönt det är att veta att just jag har bestämt mig för att styra och ta ansvar för mitt eget liv och mitt välbefinnande.
Så skönt det är att veta att våren är på väg!


Trevlig helg och kram

Ja, jag hittat Orbitrekken och jag har använt den och ikväll ska jag på den igen. Nu jävlar anamma...

Gäller att tvinga sig och så är det ju med alla förändringar som är lite motiga. Inget löser sig av sig självt, ingen gör det åt dig och försök att se vinsterna med din insats.

Hjälp på vägen:
- Jag är positivt inställd
- Mina mungipor är uppåt
- Livet är ljusblått


Så är det, varken mer eller mindre!

Kram kram

Den håriga prylen har nu uppnått den digra åldern av 16 månader och är en väldigt rolig och intensiv varelse.
Vi tränar sök, skydd, spår och lydnad. I den närmaste framtiden ligger ett mentaltest i mars samt ett BH-prov (ja, inte på mig utan på hunden) = Behörighetsprov kanske under våren. Beror på hur mycket tid jag orkar och kan lägga på lydnaden.
Hon är faktiskt ganska söt och i ögonen ser man den lilla "djävulen" glimma till emellanåt.
Friröntgad på höfter och armbågar och hittills inga andra besvär som tvingat oss till veterinärvård.

Jag är sååååå nöjd!

Fattar ni att jag försöker hitta på alla möjliga andra saker att blogga om som inte rör min Orbitrekk? Okej, jag erkänner, den är inte utsliten men idag, idag ska jag använda den.

Att bli äldre har faktiskt sina fördelar och igår eftermiddag upptäcktes ännu en som jag ser fram emot:

Solen var framme en stund och jag kom körandes i min bil och se där mitt på trottoaren, bra placerad vid en korsning med mycket trafik och folk i omlopp har en gammal dam parkerat sin rullator. Bromsen ilagd, bekvämt sittande på rullatorn i solen, satt hon bara där och tittade och myste (tror jag iallafall).
Hur skönt är inte det många gånger, att bara få sitta och glo? Men skulle en annan ta med sig en stol ut på trottoaren och parkera sig där för att få glo lite skulle det nog inte dröja så länge innan köttraggaren kom farandes med en tröja som knäpps därbak.

Andra fördelar:
- ohämmat få säga "va" hur många gånger som helst (kan varieras kraftigt genom att lägga sig på olika tonlägen)
- prutta lite okontrollerbart eftersom det är lite slappt här och där (den biten tränar jag redan på)
- låtsas att man glömt saker och ting när det passar en själv utan att någon skäller på en
- helt okej att dricka lite portvin eller sherry till förmiddagskaffet - varje dag
- det upplevs som gulligt att vara en rund och go "kärring"
- alla snygga, unga AT läkare på vårdcentralen som man måste besöka varje vecka för diabetesmedicin, kolla blodtryck och förnya receptet på inkontinensblöjor
- sist men inte minst, den gamla klassikern - äta hundmat!

Trevlig helg önskar jag er alla och uppehåll och solsken är beställt!

Kram kram

Jag har sett ljuset alltså solen, fattar ni???!!! Solen!!! Den var gulvit och värmde så skönt.
En vecka går fort men en vecka är fullt tillräckligt på Grand Canaria. Låter som en bortskämd borgarbracka men egentligen är det ju en riktig skitö. Dyrt (dyrare än här hemma) att äta och dricka. Turister överallt, hotell överallt och med personal som inte behöver vara överdrivet trevliga för de får ju gäster ändå.
Hyrde bil och körde runt ön på en dag. Hade gått ännu fortare om vi inte fastnat i Las Palmas Rosengård. Lite jobbig känsla när man hela tiden återvänder till samma plats fast man tycker att man kört annorlunda...
Har aldrig åkt på så kringliga och krokiga vägar och är alldeles förvånad att vi inte såg en endaste olycka. Vi är specialister jag och min sambo. Hyr en cabriolet men tar inte med oss en extra tröja utan bara blåser iväg. Kallt som bara den när vi kom upp i bergen men har man hyrt cabbe så har man...

Detta trots att vi dagen innan var på ett hejdundrande båtparty på Atlanten. En 3 timmar lång delfintur. På soldäck utan tröja, skitkallt på havet och sedan börjar det enorma kräkpartyt. Under 3 timmar hör man de tydliga karaktäristiska ljuden för en spya samtidigt som det kommer vindpustar med den underbara doften också. Holy Moses, under dessa timmar var det max tankefokusering på att "jag mår bra, jag mår inte illa, snart är vi i land". Som grädde på moset eller lök på laxen eller liten matsked i braxen - inte en jävla Delfin så långt ögat nådde. Inte ens ett litet fenplask i vattnet. Men vi fick ju frisk luft iallafall med lite pikanta inslag...

En utflykt till Maspalomasöknen är ju ett måste när man strandat på denna ö. Vi ville gärna ligga lite avsides och helst med lite skugga. Enkelt uppdrag på en ö med så mycket folk att man nästan undrar varför den inte sjunker. Till slut lyckades vi hitta en sanddyn som passade våra ändamål med lagom sol och skugga. När vi parkerat oss, slängt av oss paltorna och ska börja njuta känner man små vindpustar med tydliga inslag av urin. Jadå, mycket riktigt, vid närmare inspektion av sanden har vi lyckats att parkera oss i en naturlig pissoar. Bara att packa ihop och dra vidare...

Ett tips när man åker är att våga ta lokalbussen. Det är ett riktigt äventyr. Man kan hoppa av för tidigt eller för sent eller inte alls...Spännande dock och går det alldeles åt helvete kan man alltid ta en taxi.

Nu var det 23 år sedan jag var på Grand Canaria sist och kanske tar det lika långt tid innan jag återvänder igen. Skulle det dock inträffa inom en snar framtid skulle jag nog välja att bo i Puerto Rico eller Amadores. Puerto Mogan var jättemysigt men litet och från hotellet var du tvungen att åka taxi eller gå till en busshållplats för att ta dig antingen till Mogan eller någon annan ort. Utbudet av restauranger var helt okej men efter kl 23 totalt stendött. Nu var det ändå ingen partyresa vi var ute på men till kaffet och konjaken hade det varit mysigt någon kväll med lite musik.

Hursomhelst var det underbart att få se ljuset, känna värmen och byta miljö. Tillbaka i Svedala men nu känns det iallafall lite lättare då det går mot våren. Kan dock tänka mig en omgång snö innan då det liksom hör till vintern.

Nya friska tag, tillbaka till verkligheten.

Ha det!

Kram kram

Här ska jag tillbringa 7 hela dagar. Tror nästan att jag klarar det...
Imorgon bär det av och som vanligt har jag inte ens kollat över packningen och börjat tvätta. Men det brukar alltid ordna sig men varför blir det alltid såhär? Får aldrig tummen ur förrän precis i sista minuten. Har hänt att en påse med blöta rentvättade kläder har packats ner vid tidigare resor så lösning finns det alltid.
Ha det gott och förhoppningsvis kan det komma lite snö i vårt härliga mörka dystra land...

God fortsättning på 2008!