En dag närmare en GT...
Fortfarande inte hembjudna till engelsmännen men idag har jag verkligen jobbat på det. Jag och Frank har diskuterat allt från invandrarpolitik till lata Goaner. (För ev. retards, alltså indier som är från Goa). Eftersom man varit här tidigare har vi också diskuterat olika ställen utefter kusten och skvallrat lite sådär förtroligt. Det var bara tekannan och scones som saknades.
Tänkte att de skulle se en dotter i mig med tanke på att han är 70 och hon är 67. Damen vet jag inte vad hon heter men mundiarré det lider hon av men är väldigt rar. C får rikta in sig på henne med lite komplimanger imorgon och lite business-snack med honom. Då vore det väl själva fan om vi inte snart får komma på en Gin & tonic!
Ett annat svenskt par snokade upp oss igår. Vi kände hur vi klickade direkt eller "connectade" som det också heter.
Norrlänningar med foppatofflor, husvagnsfrälsta, duktiga i precis allt och tycker att detta stället är fisförnämt. Pitepaltan (honan i sällskapet) arbetar deltid inom vården för hon har förslitningsskador. Hon sjöng en norrländsk sång för mig för hon tyckte så otroligt mycket om mig (efter typ 15 minuter, hmmm).
Blir alltid lite misstänksam när någon måste berätta om sin egen förträfflighet. Att hon är djup, hennes gubbe är världens bästa man, hon städar alltid upp efter fester och bakar säkert en sådär 9 000 bullar och delar ut till grannarna en gång i kvarten.
Nä, här blev det lite varningslampa modell illröd. Nu får vi springa lite gatlopp och hoppas på att de får diarré´eller nåt.
Med solbrännan går det långsamt men jag är inte så orolig. C kör sin vanliga check efter vita ränder och jag funderar på att börja fakturera för allt gluttande på lökarna. Har idag promenerat med C men fick inga blåsor på fötterna men däremot skavsår mellan låren. Hade faktiskt hellre tagit en blåsa på hälen. Nästa gång blir det mummelbyxor på (tights) för det är underbart att gå utefter stranden. Vi har sett en superstor manet, krabbor, örnar med vita huvuden och röda vingar och indier. Blåsten har varit kraftigt och det är tur för det är varmt. Två timmars snarkande i solstolen, Yatzy och god lunch under palmtak. Såhär ska man ha det när det är som sämst...
Vi planerar och bluddrar hur länge vi ska kunna stanna nästa gång, hur roligt det vore att ha råd att bjuda ner ungarna och hur det kanske kan se ut om en 15 år. Kanske har vi vårt eget ställe här då? Om inte annat skulle det nog vara väldigt lukrativt att vara sopåkare här, så kanske det är en framtida försörjning? Det är tamejfan sopor överallt och den stanken blandat med allt annat är rätt så vidrig.
Nu är det duschtajm och sedan en GT, middag på Mango Terrace och förhoppningsvis en normal avföring.
Kram kram från paradiset
Tänkte att de skulle se en dotter i mig med tanke på att han är 70 och hon är 67. Damen vet jag inte vad hon heter men mundiarré det lider hon av men är väldigt rar. C får rikta in sig på henne med lite komplimanger imorgon och lite business-snack med honom. Då vore det väl själva fan om vi inte snart får komma på en Gin & tonic!
Ett annat svenskt par snokade upp oss igår. Vi kände hur vi klickade direkt eller "connectade" som det också heter.
Norrlänningar med foppatofflor, husvagnsfrälsta, duktiga i precis allt och tycker att detta stället är fisförnämt. Pitepaltan (honan i sällskapet) arbetar deltid inom vården för hon har förslitningsskador. Hon sjöng en norrländsk sång för mig för hon tyckte så otroligt mycket om mig (efter typ 15 minuter, hmmm).
Blir alltid lite misstänksam när någon måste berätta om sin egen förträfflighet. Att hon är djup, hennes gubbe är världens bästa man, hon städar alltid upp efter fester och bakar säkert en sådär 9 000 bullar och delar ut till grannarna en gång i kvarten.
Nä, här blev det lite varningslampa modell illröd. Nu får vi springa lite gatlopp och hoppas på att de får diarré´eller nåt.
Med solbrännan går det långsamt men jag är inte så orolig. C kör sin vanliga check efter vita ränder och jag funderar på att börja fakturera för allt gluttande på lökarna. Har idag promenerat med C men fick inga blåsor på fötterna men däremot skavsår mellan låren. Hade faktiskt hellre tagit en blåsa på hälen. Nästa gång blir det mummelbyxor på (tights) för det är underbart att gå utefter stranden. Vi har sett en superstor manet, krabbor, örnar med vita huvuden och röda vingar och indier. Blåsten har varit kraftigt och det är tur för det är varmt. Två timmars snarkande i solstolen, Yatzy och god lunch under palmtak. Såhär ska man ha det när det är som sämst...
Vi planerar och bluddrar hur länge vi ska kunna stanna nästa gång, hur roligt det vore att ha råd att bjuda ner ungarna och hur det kanske kan se ut om en 15 år. Kanske har vi vårt eget ställe här då? Om inte annat skulle det nog vara väldigt lukrativt att vara sopåkare här, så kanske det är en framtida försörjning? Det är tamejfan sopor överallt och den stanken blandat med allt annat är rätt så vidrig.
Nu är det duschtajm och sedan en GT, middag på Mango Terrace och förhoppningsvis en normal avföring.
Kram kram från paradiset
Kommentarer
Trackback