Idrottsskador
Blåsor på hälarna, en hälsena som gör ont - ja, det är helt enkelt idrottens baksidor.
Men med Compidplåster och lite Zon kommer man långt. Är fortfarande inne på min första vecka och största vinsten är att jag fått tillbaka den gamla goda känslan att det är skönt att promenera. Till och med klockan sex på morgonen!
Nu går det ju att hitta rundor som gör att man inte måste glida över isen och spänna sig så röven får kramp och det blir ju bara bättre och bättre, för det går mot vår!
Har ju klart för mig att morsan har tappat mig på huvudet som barn och ännu mer säker blir jag när jag får tanken att börja med Zumba. Ser fantastiskt kul ut och här behöver man inte vara ett dugg rädd att bli uppbjuden av en överförfriskad man som älskar att briljera med alla turer han lärt sig i bugg, (på 70-talet).
Har investerat i nya träningskläder, om än lite tajta men vad fasen. Jag kör det gamla tricket och knyter en tröja runt höfterna och förvillar bort valkarna.
Ska man nu gå på gymmet så får det kosta lite. Ska träffa min PT på Sportlife i Jönköping och göra en första avstämning efter vecka ett. Även kostexperten ska titta på min matdagbok. Okej, jag erkänner, alla glas vin har jag inte tagit med. Hon behöver ju inte veta allt...
Annars blir det nu mest att blogga på www.nutidningen.nu
Följ mig gärna där och haka på den som vill. Klicka på knappen Beach 2011 så kan ni även stifta bekantskap med mina två medbrottslingar Eric och Robban.
Sedan får jag erkänna - det är superskönt att ha gett sig själv en spark i röven. Vet att motivationen kommer att tryta under vecka 3 men då jävlar gäller det att lägga in överväxeln!
Kör hårt alla ni som har en utmaning framför er, oavsett om det gäller träning eller jobb eller vad det nu kan vara. Utan egen insats kommer man absolut ingenstans. Själv är bäste dräng men lite hjälp från vänner kan göra underverk - minsann!
Kram kram