Hallå...
Idag är jag väldigt imponerad av hur folk svarar i telefonen. Ja, inte alla som tur är.
Hur fan kan man svara såhär:
-Hallå...
Okej om man är 3 år gammal men knappast okej om man är 43 eller 59!
Fick ett alldeles fantastiskt telefonsamtal häromdagen av en vuxen man som jag tidigare ringt utan att han svarat.
När jag då svarar när han ringer tillbaka så säger han:
-Ja...
Och inget mera!!!
Tilläggas ska väl också att de som svarar "hallå" oftast säger det med mörk släpig basröst, så man verkligen ska förstå att detta är en orakad slusk som äter med enbart gaffel, rapar högt och ljudligt samt gärna släpper en fis vid matbordet utan problem. (Ja, det sista har väl även hänt mig...).
Jag älskar mina fördomar för oftast är de sanna. De gånger, vilket faktiskt är få kan jag känna djup ånger men i det stora hela så stämmer mina fördomar.
Kan även tänka på människor som aldrig förlåter andra för fel de begått. Detta är oftast en kategori av människor som går genom hela livet med tron att allt de gör själva är rätt. En sned bild av sitt eget beteende och en ständig oro i hela kroppen. Denna typ av människa är såklart inte heller den ofelbar men det är ju mycket lättare att hitta fel på andra än sig själv.
Jag är oerhört tacksam för att jag orkat, vågat och kan leva (trots att det ibland känns sorgset), utan dessa människor.
Som suger så förbannat och inte fattar att livet är en ständig kamp med sig själv. För det är ju precis vad det handlar om. Genom sig själv känner man andra och genom att våga vara sig själv får man ju antingen en accept eller inte. Det är ju genom samspelet med andra man lär sig hur man ska, kan och bör bete sig. Alla är inte stöpta i samma form, tack och lov, och man kan välja vem man vill ha i sin närhet, på avstånd eller i sin säng.
Något har jag iallafall lärt mig, och det är att man inte svarar "hallå"...
----------------------------------------------------------------------------------
Till helgen ska vi ha "Öppet hus med inflyttningsmingel" och det ska bli så kul. Blandning av folk och alla känner inte alla. Detta är det roligaste jag vet! Möten, förväntningar, nya intryck och förhoppningsvis jävligt kul.
Det är gästen som gör festen och med alla underbara vänner, arbetskamrater, ungar och annat löst folk så hoppas jag på en kanontrevlig tillställning.
Men är man i Pippis hus kan väl ingenting gå fel?
Nu ska jag passa på att spika upp lite tavlor. C spelar golf och då passar jag på! Han använder åt helvete för stora spik samt ska ha allting så rakt. Nu kör jag lite på känsla och det brukar bli bra!
Ha en underbar kväll!
Kram kram
Hur fan kan man svara såhär:
-Hallå...
Okej om man är 3 år gammal men knappast okej om man är 43 eller 59!
Fick ett alldeles fantastiskt telefonsamtal häromdagen av en vuxen man som jag tidigare ringt utan att han svarat.
När jag då svarar när han ringer tillbaka så säger han:
-Ja...
Och inget mera!!!
Tilläggas ska väl också att de som svarar "hallå" oftast säger det med mörk släpig basröst, så man verkligen ska förstå att detta är en orakad slusk som äter med enbart gaffel, rapar högt och ljudligt samt gärna släpper en fis vid matbordet utan problem. (Ja, det sista har väl även hänt mig...).
Jag älskar mina fördomar för oftast är de sanna. De gånger, vilket faktiskt är få kan jag känna djup ånger men i det stora hela så stämmer mina fördomar.
Kan även tänka på människor som aldrig förlåter andra för fel de begått. Detta är oftast en kategori av människor som går genom hela livet med tron att allt de gör själva är rätt. En sned bild av sitt eget beteende och en ständig oro i hela kroppen. Denna typ av människa är såklart inte heller den ofelbar men det är ju mycket lättare att hitta fel på andra än sig själv.
Jag är oerhört tacksam för att jag orkat, vågat och kan leva (trots att det ibland känns sorgset), utan dessa människor.
Som suger så förbannat och inte fattar att livet är en ständig kamp med sig själv. För det är ju precis vad det handlar om. Genom sig själv känner man andra och genom att våga vara sig själv får man ju antingen en accept eller inte. Det är ju genom samspelet med andra man lär sig hur man ska, kan och bör bete sig. Alla är inte stöpta i samma form, tack och lov, och man kan välja vem man vill ha i sin närhet, på avstånd eller i sin säng.
Något har jag iallafall lärt mig, och det är att man inte svarar "hallå"...
----------------------------------------------------------------------------------
Till helgen ska vi ha "Öppet hus med inflyttningsmingel" och det ska bli så kul. Blandning av folk och alla känner inte alla. Detta är det roligaste jag vet! Möten, förväntningar, nya intryck och förhoppningsvis jävligt kul.
Det är gästen som gör festen och med alla underbara vänner, arbetskamrater, ungar och annat löst folk så hoppas jag på en kanontrevlig tillställning.
Men är man i Pippis hus kan väl ingenting gå fel?
Nu ska jag passa på att spika upp lite tavlor. C spelar golf och då passar jag på! Han använder åt helvete för stora spik samt ska ha allting så rakt. Nu kör jag lite på känsla och det brukar bli bra!
Ha en underbar kväll!
Kram kram
Kommentarer
Trackback