Kärringjävlar
Nu är det verkligen högsäsong för kärringarna som toppar ligan.
Jordgubbsförsäljare, oftast eller nästan alltid unga människor som tjänar några ynka slantar på att stå utanför stormarknader och säljer jordgubbar i sina små stånd oavsett väder.
Då hamnar man bakom en kärringjävel! Här kommer alla olika kategorier av kärringjävel:
1) Kärringen plockar och plockar och plockar från alla små lådor och tittar med snipig uppsyn på den stackars tjejen eller killen i ståndet och säger: - Dom här ska JAG ha!
Får till följd att hälften ramlar ut och samlas i påsen och förmodligen är mosade när kärringen kommer hem.
2) Varför är dom dyrare här än i Örebro? (Åk dit då för fan och låt oss betala 5 spänn mer. Obs! Min egen åsikt).
3) Är dom lika fina i botten? Detta är min absoluta favorit. Tror idioten att den stackars tonåringen har varit uppe hela natten och plockat femtioelva lådor jordgubbar och kan garantera att alla jordgubbar är prima? Även dom i botten?
Mig veterligen har det alltid varit så att jordgubbar i försäsongen alltid kommer från Belgien och har en prislapp. Sedan när det börjar närma sig midsommar (antal veckor innan midsommar beror på vädret), är det svenska jordgubbar och de brukar ligga på en 5-10 kronor mer än de belgiska. Sedan sjunker priset ju längre fram i jordgubbssäsongen man kommer. Såklart blir bären sämre eftersom vi aldrig har jordgubbsförsäljare utanför matbutiken i oktober!
I slutet på säsongen blir bären billigare och ska man safta och sylta handlar man nu.
Alternativ 3 på kärringlistan är faktiskt den kategorin av kärringar där jag drömmer om att svinga min handväska i vida cirklar och låta varannan sving landa i kryllpermanenten. Sedan med en ursäktande min köpa upp hela jordgubbslagret till ett överpris och lägga mig över alla lådorna med en lättsam min och lugnt utbrista:
- Ja, de smakar bra, även de i botten...
Skönt att kunna drömma. Det är det som gör att jag kan stå i jordgubbskön och höra kärringarna. Veta vad jag kunde göra och veta att just de här kärringarna alltid vill ha det bästa men inte lyckas att få det. För vill man nå botten räcker det inte med ynka 25 spänn...
Ibland får man ta ruttna bär för att få de fina, och ibland får man ta det onda med det goda, eller som jag oftast känner: Allt ont har något gott med sig!
Kram kram
Jordgubbsförsäljare, oftast eller nästan alltid unga människor som tjänar några ynka slantar på att stå utanför stormarknader och säljer jordgubbar i sina små stånd oavsett väder.
Då hamnar man bakom en kärringjävel! Här kommer alla olika kategorier av kärringjävel:
1) Kärringen plockar och plockar och plockar från alla små lådor och tittar med snipig uppsyn på den stackars tjejen eller killen i ståndet och säger: - Dom här ska JAG ha!
Får till följd att hälften ramlar ut och samlas i påsen och förmodligen är mosade när kärringen kommer hem.
2) Varför är dom dyrare här än i Örebro? (Åk dit då för fan och låt oss betala 5 spänn mer. Obs! Min egen åsikt).
3) Är dom lika fina i botten? Detta är min absoluta favorit. Tror idioten att den stackars tonåringen har varit uppe hela natten och plockat femtioelva lådor jordgubbar och kan garantera att alla jordgubbar är prima? Även dom i botten?
Mig veterligen har det alltid varit så att jordgubbar i försäsongen alltid kommer från Belgien och har en prislapp. Sedan när det börjar närma sig midsommar (antal veckor innan midsommar beror på vädret), är det svenska jordgubbar och de brukar ligga på en 5-10 kronor mer än de belgiska. Sedan sjunker priset ju längre fram i jordgubbssäsongen man kommer. Såklart blir bären sämre eftersom vi aldrig har jordgubbsförsäljare utanför matbutiken i oktober!
I slutet på säsongen blir bären billigare och ska man safta och sylta handlar man nu.
Alternativ 3 på kärringlistan är faktiskt den kategorin av kärringar där jag drömmer om att svinga min handväska i vida cirklar och låta varannan sving landa i kryllpermanenten. Sedan med en ursäktande min köpa upp hela jordgubbslagret till ett överpris och lägga mig över alla lådorna med en lättsam min och lugnt utbrista:
- Ja, de smakar bra, även de i botten...
Skönt att kunna drömma. Det är det som gör att jag kan stå i jordgubbskön och höra kärringarna. Veta vad jag kunde göra och veta att just de här kärringarna alltid vill ha det bästa men inte lyckas att få det. För vill man nå botten räcker det inte med ynka 25 spänn...
Ibland får man ta ruttna bär för att få de fina, och ibland får man ta det onda med det goda, eller som jag oftast känner: Allt ont har något gott med sig!
Kram kram
Kommentarer
Trackback