Gäääsp...

Jag har inte varit sjuk (inte mer än den vanliga permanenta hjärnskadan som underlättar min vardag), utan jag har helt enkelt haft fullt upp. Känns som om den sista veckan handlat om jobba, äta, sova. Hygienen försöker jag också sköta, så även magen - med varierande resultat...

Nu hade det varit enormt synd om min hund om inte min fantastiska manliga kamrat ställt upp så fint. All heder åt en sådan man, hoppas han räcker länge....

Jag har kommit på att just nu funkar inte den här kroppen om jag inte får sova minst 8 timmar, och det innebär i runda slängar att vid 21.30 ringer min sovklocka och då somnar jag direkt. Är väldigt skönt att inte lida av sömnproblem men är det inte så att sömnbehovet ska minska i takt med stigande ålder? Jag vill liksom har fler vakna timmar på dygnet. Känner ändå inte för det där med kokain för mina näsborrar är stora som dom är och snuvig är jag redan (hundallergi). Antar och hoppas dock att detta är av övergående karaktär och att jag i takt med att kvällarna blir ljusare också orkar hålla mig upprätt efter klockan 21. Lite spädbarnsvarning här faktiskt.

I övrigt har jag funderat mycket idag på käcka människor. Företrädesvis är de av kvinnligt kön och oavsett om klockan är sju på morgonen eller tio på kvällen så har de den där käcka pigga rösten som äter sig in i hjärnan på en och bara fyller en med avsky. Jag retar alltså ihjäl mig på dessa avskyvärda käcka människor.
I affären ropar de efter en med hysterisk stämma; Ha en bra dag!

Det hinner inte ens börja rassla till i skålen där växeln hamnar förrän de häver sig över disken och pratar till en som om man vore en utvecklingstörd treåring som nyss har landat med rymdskeppet; -Ohhhhh, där kommer din växel. Ha en bra dag!

Eller när du precis sladdat in strax efter sju på morgonen och möts av ett hurtigt; Godmorgon, vad kan jag stå till tjänst med idag då?
Inte nog med att de är så jävla käcka, de är i regel jävligt fula också!!!! Med misslyckad krullpermanent, ett arsle som en ponnyhäst och ett fejs som inte varit i närheten av en sminkväska, så blir det bara för mycket.

Nu gruvar jag på ett sätt att slå tillbaka. Att på något vis vara där lite tidigare på morgonen eller lite senare på kvällen. Att be om något som jag vet är omöjligt att få fram eller köpa något dyrt och betala med småpengar som måste stoppas i en och en i myntapparaten. Att bara få se det där tokflinet suddas ut i fejset och krullpermanenten rakna och ponnyarslet som spänner i brallan och svider för att sömmen därbak skär in så förbannat i ändan. Jag måste bara få uppleva detta för dessa käcka svin tar knäcken på mig!!!!

Puh, skönt att få ur sig det. Nu ska jag snart krypa till kojs och smida härliga planer inför morgondagen.

Ha en god natt!

Kram kram

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback