En kodad värld
Idag har jag feber och känner mig lite småhängig. Trots detta har jag ändå fått en hel del gjort men jobbat på hemmaplan. Alltså ska jag snart ta mig en "eget beröm luktar skitgott stund".
Har funderat lite de senaste dagarna på hur otroligt mycket koder vi är omgivna av. Nu menar jag inte dresskoder eller hederskoder utan bankkoder och lösenord för inloggningar och andra typer av accesser. Jag tillhör inte den mest intelligenta skaran av vårt släkte men är inte heller i paritet med IQ fiskpinne, och jag måste säga att i huvudet håller jag då inte reda på alla koder.
Periodvis har jag gjort lite egna koder och förvarat i plånboken men de har blivit så invecklade att jag glömt hur jag vecklade in dem...
Har sedan försökt ha en och samma kod för det mesta men det går inte överallt. För ibland måste koden/lösenordet innehålla stora bokstäver, små bokstäver, ett bestämt antal siffror och ibland en kombination av båda. Gjorde ett litet överslag över min kodade värld och fick ihop 23 olika aktiviteter som kräver inloggning i någon form.
Jag säger bara, stackars gamla människor med dålig syn, hörsel och lite lätt demens som ska klara av att navigera i denna komplicerade koddjungel. Med min klibbhjärna kommer det att bli problem på ålderns höst - det vet jag redan och nu måste jag fnula ut ett smart sätt att klara ut det hela på.
Alla kort måste tex. få plats i rullatorn och kommer det att finnas plats i korgen med tanke på att där redan finns en bag-in box med rödtjut, Marlboro Light (ska börja röka igen när jag fyller 65), blöjor, mobiltelefon, extra stödstrumpor (ifall blöjan inte sluter tätt), överfallslarm, dosett med mediciner, torrostade jordnötter och kanske lite hundgodis till hunden som alltid kommer att finnas i mitt liv.
Kanske en liten bok också ifall det blir långtråkigt att sitta och spana på bilar i rondellen eller glutta på änder i parken. Undrar om man kommer att tycka det är inspirerande att glutta på gamla gubbar?
Ja, den som lever får se som det så vackert heter. Nu ska jag ta min kodade hund och gå en sväng.
Trevlig afton!
Kram kram
Har funderat lite de senaste dagarna på hur otroligt mycket koder vi är omgivna av. Nu menar jag inte dresskoder eller hederskoder utan bankkoder och lösenord för inloggningar och andra typer av accesser. Jag tillhör inte den mest intelligenta skaran av vårt släkte men är inte heller i paritet med IQ fiskpinne, och jag måste säga att i huvudet håller jag då inte reda på alla koder.
Periodvis har jag gjort lite egna koder och förvarat i plånboken men de har blivit så invecklade att jag glömt hur jag vecklade in dem...
Har sedan försökt ha en och samma kod för det mesta men det går inte överallt. För ibland måste koden/lösenordet innehålla stora bokstäver, små bokstäver, ett bestämt antal siffror och ibland en kombination av båda. Gjorde ett litet överslag över min kodade värld och fick ihop 23 olika aktiviteter som kräver inloggning i någon form.
Jag säger bara, stackars gamla människor med dålig syn, hörsel och lite lätt demens som ska klara av att navigera i denna komplicerade koddjungel. Med min klibbhjärna kommer det att bli problem på ålderns höst - det vet jag redan och nu måste jag fnula ut ett smart sätt att klara ut det hela på.
Alla kort måste tex. få plats i rullatorn och kommer det att finnas plats i korgen med tanke på att där redan finns en bag-in box med rödtjut, Marlboro Light (ska börja röka igen när jag fyller 65), blöjor, mobiltelefon, extra stödstrumpor (ifall blöjan inte sluter tätt), överfallslarm, dosett med mediciner, torrostade jordnötter och kanske lite hundgodis till hunden som alltid kommer att finnas i mitt liv.
Kanske en liten bok också ifall det blir långtråkigt att sitta och spana på bilar i rondellen eller glutta på änder i parken. Undrar om man kommer att tycka det är inspirerande att glutta på gamla gubbar?
Ja, den som lever får se som det så vackert heter. Nu ska jag ta min kodade hund och gå en sväng.
Trevlig afton!
Kram kram
Kommentarer
Trackback