Griseri
Jaha, då har julbordssvineriet tagit sin början. Nu har man smakat på sillen, laxen, konfirmationsminnena (prinskorvarna alltså för ev. retards), snapsen, lilla grisrumpan och en hel massa annat, inklusive gottebordet...
Hjälp, det kan inte vara bra för kroppastollen men å andra sidan är det ju väldigt mycket GI, om man nu gillar den typen av föda. Då skulle jag nog ha hoppat över snapsen, ölen, Janssons frestelse, vörtbrödet och hela gottebordet. Ja, lite grädde kunde jag förstås ha ätit men ingen ostkaka och definitivt ingen sockerbombad jordgubbssylt. Ska verkligen komma ihåg detta tills nästa gång jag springer på ett julbord. (Ja eller hur?)
Nu är det exakt 30 dagar till jag ska åka till Indien med min stora kärlek. På dessa 30 dagar tänkte jag tappa några kilo (oj, vilka nya friska grepp i tillvaron) och jag tror att med guds försyn, min älsklings totala oförstånd till varför man INTE skulle tappa några kilon så tror jag det kommer att gå bra. Med en alldeles kristallklar syn på det hela säger han bara helt odramatiskt:
- Ät absolut inga kolhydrater och promenera varje dag i minst 1 timme så går du ner i vikt.
Hur svårt kan det vara? Det är skittråkigt men varför egentligen? Jag äter ju ändå inte ihjäl mig av potatis, pasta kan jag undvara ett tag men brödet är väldigt svårt. Likaså müslin på yogurten. Öl kan jag skippa eftersom jag älskar vin och vin är helt okej, fast inte i enorma mängder alltså. Men om nu vinsten är att jag kan köpa mig en ny bikini och inte känna mig som en stor knubbsäl utan en liten knubbsäl så skulle det kännas så skönt. Detta är sannerligen ett livstidsprojekt men samtidigt måste det väl vara sunt att aldrig ge upp? Eller är det kanske ett tecken på totalt vansinne?
Ha en fortsatt härlig dag och snart borde det nästan komma lite regn tycker jag...
Med raska kliv trampar vi på mot andra advent och jag vet inte hur det gick till men visst går det väl oerhört fort?
Kram kram
Hjälp, det kan inte vara bra för kroppastollen men å andra sidan är det ju väldigt mycket GI, om man nu gillar den typen av föda. Då skulle jag nog ha hoppat över snapsen, ölen, Janssons frestelse, vörtbrödet och hela gottebordet. Ja, lite grädde kunde jag förstås ha ätit men ingen ostkaka och definitivt ingen sockerbombad jordgubbssylt. Ska verkligen komma ihåg detta tills nästa gång jag springer på ett julbord. (Ja eller hur?)
Nu är det exakt 30 dagar till jag ska åka till Indien med min stora kärlek. På dessa 30 dagar tänkte jag tappa några kilo (oj, vilka nya friska grepp i tillvaron) och jag tror att med guds försyn, min älsklings totala oförstånd till varför man INTE skulle tappa några kilon så tror jag det kommer att gå bra. Med en alldeles kristallklar syn på det hela säger han bara helt odramatiskt:
- Ät absolut inga kolhydrater och promenera varje dag i minst 1 timme så går du ner i vikt.
Hur svårt kan det vara? Det är skittråkigt men varför egentligen? Jag äter ju ändå inte ihjäl mig av potatis, pasta kan jag undvara ett tag men brödet är väldigt svårt. Likaså müslin på yogurten. Öl kan jag skippa eftersom jag älskar vin och vin är helt okej, fast inte i enorma mängder alltså. Men om nu vinsten är att jag kan köpa mig en ny bikini och inte känna mig som en stor knubbsäl utan en liten knubbsäl så skulle det kännas så skönt. Detta är sannerligen ett livstidsprojekt men samtidigt måste det väl vara sunt att aldrig ge upp? Eller är det kanske ett tecken på totalt vansinne?
Ha en fortsatt härlig dag och snart borde det nästan komma lite regn tycker jag...
Med raska kliv trampar vi på mot andra advent och jag vet inte hur det gick till men visst går det väl oerhört fort?
Kram kram
Kommentarer
Trackback