Problem i båda ändar
Hela mitt inre är i totalt kaos igen o igen o igen...
Det känns som ett Formel 1 lopp - tankarna far i 190.
Har två möjligheter till jobb, ett vid kusten och ett vid en större stad i Småland. Är det läge? Är det nu jag ska flytta? Har resan nått det berömda vägskälet och är det nu dags för vägval igen? Någonstans där inne känns det för tidigt.
Tänker också väldigt mycket på pappa som just nu för 1 år sedan kämpade med sin cancer. Eller rättare sagt väntade på döden. Har haft några ordentliga gråtstunder som blandas med lycka för att just jag har haft en så stollig pappa. Han är med mig varje dag och han är orsaken till att jag förändrade mitt liv till det bättre i höstas. Skönt att veta att han inte dog förgäves.
Synd bara att jag fick ärva hans runda kropp....morsan ser mer ut - som ett sugrör och det hade på något vis varit lite bättre. Hade då kunnat äta upp mig några kilo och det hade varit betydligt enklare än att gå ner några.
Idag är det Nutrilett som gäller och det gör väl inte direkt att inspirationen är på topp.
Ska iallafall träna min håriga pryl ikväll (ja, hunden såklart) för nu ska hon bli en fena på att markera apporterna i spåret!
Hon är ett trevligt inslag på kontoret idag då det verkar som om klådan i arslet kommit tillbaka. Jag är verkligen jättesugen att än en gång gå till Apoteket och stå där med en tub Xyloproct (för behandlig av hemorrojeder och ytliga ändtarmsbesvär) och känna hur kassörskan funderar på exakt hur mycket det kliar i mitt arsle - just nu!
Det är till hunden!!!
Jovisst, lika genomskinligt som att stå i systembolagskassan och säga att man ska hem och göra rödvinssås...
Nu ska jag åka och besiktiga min motorcykel. Har fått byta hela avgassystemet till original och den låter så fjantigt. Hoppas ingen ser mig, för hör mig är ju ingen risk. Måste tänka på imagen!
Kram kram
Det känns som ett Formel 1 lopp - tankarna far i 190.
Har två möjligheter till jobb, ett vid kusten och ett vid en större stad i Småland. Är det läge? Är det nu jag ska flytta? Har resan nått det berömda vägskälet och är det nu dags för vägval igen? Någonstans där inne känns det för tidigt.
Tänker också väldigt mycket på pappa som just nu för 1 år sedan kämpade med sin cancer. Eller rättare sagt väntade på döden. Har haft några ordentliga gråtstunder som blandas med lycka för att just jag har haft en så stollig pappa. Han är med mig varje dag och han är orsaken till att jag förändrade mitt liv till det bättre i höstas. Skönt att veta att han inte dog förgäves.
Synd bara att jag fick ärva hans runda kropp....morsan ser mer ut - som ett sugrör och det hade på något vis varit lite bättre. Hade då kunnat äta upp mig några kilo och det hade varit betydligt enklare än att gå ner några.
Idag är det Nutrilett som gäller och det gör väl inte direkt att inspirationen är på topp.
Ska iallafall träna min håriga pryl ikväll (ja, hunden såklart) för nu ska hon bli en fena på att markera apporterna i spåret!
Hon är ett trevligt inslag på kontoret idag då det verkar som om klådan i arslet kommit tillbaka. Jag är verkligen jättesugen att än en gång gå till Apoteket och stå där med en tub Xyloproct (för behandlig av hemorrojeder och ytliga ändtarmsbesvär) och känna hur kassörskan funderar på exakt hur mycket det kliar i mitt arsle - just nu!
Det är till hunden!!!
Jovisst, lika genomskinligt som att stå i systembolagskassan och säga att man ska hem och göra rödvinssås...
Nu ska jag åka och besiktiga min motorcykel. Har fått byta hela avgassystemet till original och den låter så fjantigt. Hoppas ingen ser mig, för hör mig är ju ingen risk. Måste tänka på imagen!
Kram kram
Kommentarer
Trackback