Jakten på håret

När man blir äldre så händer det något väldigt speciellt just med håret...
Män kan till exempel tappa håret på huvudet men får desto mer i öronen och näsan. Kan växa till gigantiska små buskar, icke på något sätt liknande en skön rosenbuske utan mer åt det skitäckliga hållet. Ofta fastnar det saker i näsbehåringen också, saker man helst inte vill se med blotta ögat och absolut varken på en meters eller 10 centimeters avstånd.
Hår på rygg och axlar kan gärna också avlägsnas och det eventuella överskottet i de nedre regionerna kan också gärna gå till madrassfyll (inte i mitt hem dock) eller något annat kul. Kanske går det att lämna in en påse "bös" på Erikshjälpen - vad vet jag!
Shit, glömde ögonbrynen! De kan bli riktigt buskiga och en del strån kan bli väldigt långa och grova. Urk.

Om man ser till den kvinnliga delen av befolkningen så har ju givetvis vi en gulligare variant av behåring...
Skitkul att beskåda en mysig mustasch på överläppen och gärna ett par långa svarta strån på hakan också. En bortglömd bäver i all sin glans som gärna slinker ut runt trosan är ju bara så himla fint. Varför inte toppa med ett par luddiga underben och riklig behåring i armhålorna?

Det är faktiskt lite jobbigt att bli äldre och upptäcka av en slump, i just precis det där ljuset som gjorde att just jag upptäckte att mina kinder var lite ludna...En liten fjunig mustasch i motljus och hur länge har jag sprungit runt med det där långa hårstrået på halsen?

Ack ja, vilka problem att brottas med i vardagen. Spännande att se vad som dyker upp imorgon. Är inte riktigt läge att börja odla skepparkrans ännu men visst hade det varit kul med ett par "James Onedin" - polisonger?

Håriga kramar

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback