Jag är inte som grisen

Nix, för jag överlevde julen...

Svullen, trött på att festa, trött på att dega, trött på att vara trött...
Ja, ungefär så känns det nu.
Hög tid att ta tag i vikten igen (o igen o igen o igen), börja tänka på intaget av mat och dryck samt lite fokus på tillvaron.
Men förmodar att det är precis så här det ska kännas när man har varit ledig så det räcker. Lite lätt uttråkad faktiskt...

Har varit en bra jul trots allt. Mycket god mat, umgänge med sköna människor, långa promenader i skogen med hunden och roliga träningar. Till och med min stora grabb ville frivilligt hänga med ut och träna hund i skogen. Trots att han är 23 år så tror jag ändå han tyckte det var ganska kul att få gömma sig i skogen och bli uppletad av en sjövild schäfer.

Äntligen har det blivit kallare och hoppas det håller i sig. Kunde vara kul med lite snö och solsken också så vinterns  utegrillningar kan få ta fart. En grillad korv ute i kylan vid den egenhändigt  tända brasan, lite gott kaffe eller choklad. Helt klart ett av livets glädjeämnen.

Känner fortfarande nyfikenhet inför framtiden men också en sorg över att det gick som det gick. Men som jag sagt tidigare, en sjukdom kan man aldrig slåss emot. Tycker fortfarande att det skulle vara skönt att få upprättelse men vet också att det aldrig kommer att hända. Skulle det hända skulle det innebära att min före detta man är frisk och har tagit till sig den terapi som han erbjudits under många år, men det är ungefär lika sannolikt som att jag skulle få åka till månen nästa vecka - på en hallonbåt!
Det är så synt så synd men detta har jag gråtit över så det räcker och därför är det bara att bearbeta och marschera vidare. Det fina är att han vet, att jag vet...

Nej, jag tänker inte leva mitt liv på en lögn! Även om det emellanåt svider som fan att vara ärlig så tänker jag fortsätta på den linjen. Fy farao om ens vänner och familj inte vågade lita på en, vad har man då? Nada...

På önskelistan inför nästa år står såklart en viktminskning (ja, vad annars, traditioner är till för att hållas eller hur?), gärna en utlandssemester till värmen, framgång med hunden på tävlingsbanan och självklart kärlek. Sedan har vi ju standardönskningarna: fred på jorden och hälsa.

Ups, glömde att jag även önskar mig pengar, snuskigt mycket pengar!
Och sex...

Önskar er alla en god fortsättning mot ett nytt år med nya utmaningar, nya sorger och bekymmer, gråt och tandagnisslan - men också glädje, skratt och härliga möten med människor samt tillfredställelsen man känner när man uppnår sina satta mål. Kämpa på kamrater, detta är livet!

Kram kram

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback