I väntans tider
Även om jag är vuxen (ja, man ska tydligen vara det efter en viss ålder) så måste jag erkänna att det är kul med julklappar och tomten. Även om jag de senaste jularna varit ganska övertygad om vem tomten är (svårt att missa när man själv varit tomten) så är det ändå en slags barnslig förtjusning minuterna innan han ska dyka upp. I regel sker detta strax efter att Kalle Anka vinkat farväl i rutan.
I år har jag till och med skrivit en önskelista från mig själv och satt på kylskåpet. Där har jag avslutningsvis önskat mig snälla barn och sambo samt att vi får vara friska över julen. Att vara snäll kostar inget och det vore väl själva fan om man inte skulle lyckas med det i några dagar. Det där med frisk är ju värre. Nu menar jag inte de vanliga lätta hjärnskadorna de dras med utan det mer tyngre artilleriet typ maginfluensa, förkylning etc. Därför har jag idag inhandlat en nässköljare och har precis kokat upp en sats med vatten och salt som står på avkylning. Sedan ska det sköljas runt i hela melonen. Andra familjer kokar knäck, vi sköljer näsan och bihålorna.
Lika kul (nästan iallafall) är det att handla julklappar och ge bort. Synd bara att man inte köper lite under hela året eller skriver ner när någon säger att det skulle jag vilja ha. Det ska jag göra tills nästa år! (Ja, eller hur...)
I kväll ska jag smaka på hjortronglöggen och rimma lite på paketen.
Kram på er