24 dagar kvar
Nu är hösten verkligen här på riktigt och faktum är att det endast är 24 dagar kvar till första advent. Var tar livet vägen? Ibland blir jag så trött på allt prat om att man ska leva idag, i nuet, hitta sig själv, bli en bättre människa, göra vad man själv vill, utvecklas, bla bla bla...
Man har så fullt upp med att bli en fullfjädrad människa att man inte hinner leva i nuet. Hörde en grej idag som jag tycker stämmer: det känns som man bara går och väntar på att något ska hända. Ja, ibland känns det faktiskt så och vad fan är det man väntar på? Ja, inte är det tomten iallafall. Är det den stora lottovinsten, löneförhöjningen på jobbet när chefen äntligen har fattat vilken klippa man är eller när ungarna har blivit tennisproffs? Jag lovar på min scoutheder att när jag lyckas knäcka den gåtan delar jag gärna med mig. Under tiden får man helt enkelt vara nöjd. Lagom nöjd menar jag.
Tänk om detta är tankar som kommer med åldern? Ja, då är det väl snart dags att plocka fram den gamla godingen: Ja, det var bättre förr! (Ska sägas med lite darr på rösten och gärna en liten nickning med huvudet).
Tjo fadde, hursom haver idag är idag och jag är som jag är. Har upprepat mitt tidigare tilltag - har bakat bullar! Den äldsta grabben frågade om jag var sjuk med en menande blick mot bullarna. Var så fiffig så jag körde dubbel sats men det blev så jädrans mycket deg och det tar tid att baka ut, så därför blev bullarna stora som dasslock. Har inte smakat själv eftersom jag bantar (!!!!) men de fick godkänt av farsan som sniffade sig hit.
Ja, jag har faktiskt lyckats gå ner 2 kg, det är som en fis i rymden men nästa vecka kanske det är 2 till osv. Eftersom julen inte är så långt borta är jag livrädd för att någon ska tycka att jag passar på just deras julbord. Har tillbringat en jul naken på ett julbord med ett stort äpple i käften. Så ont i käkarna har jag aldrig haft. Därför tänkte jag att det är bäst att anta en lite mindre form till denna julen.
Önskar en trevlig afton. Själv ska jag förkovra mig på bokföringskursen och efter det kan det nog slinka ner ett glas rödtjut. Jiipiiii!
Man har så fullt upp med att bli en fullfjädrad människa att man inte hinner leva i nuet. Hörde en grej idag som jag tycker stämmer: det känns som man bara går och väntar på att något ska hända. Ja, ibland känns det faktiskt så och vad fan är det man väntar på? Ja, inte är det tomten iallafall. Är det den stora lottovinsten, löneförhöjningen på jobbet när chefen äntligen har fattat vilken klippa man är eller när ungarna har blivit tennisproffs? Jag lovar på min scoutheder att när jag lyckas knäcka den gåtan delar jag gärna med mig. Under tiden får man helt enkelt vara nöjd. Lagom nöjd menar jag.
Tänk om detta är tankar som kommer med åldern? Ja, då är det väl snart dags att plocka fram den gamla godingen: Ja, det var bättre förr! (Ska sägas med lite darr på rösten och gärna en liten nickning med huvudet).
Tjo fadde, hursom haver idag är idag och jag är som jag är. Har upprepat mitt tidigare tilltag - har bakat bullar! Den äldsta grabben frågade om jag var sjuk med en menande blick mot bullarna. Var så fiffig så jag körde dubbel sats men det blev så jädrans mycket deg och det tar tid att baka ut, så därför blev bullarna stora som dasslock. Har inte smakat själv eftersom jag bantar (!!!!) men de fick godkänt av farsan som sniffade sig hit.
Ja, jag har faktiskt lyckats gå ner 2 kg, det är som en fis i rymden men nästa vecka kanske det är 2 till osv. Eftersom julen inte är så långt borta är jag livrädd för att någon ska tycka att jag passar på just deras julbord. Har tillbringat en jul naken på ett julbord med ett stort äpple i käften. Så ont i käkarna har jag aldrig haft. Därför tänkte jag att det är bäst att anta en lite mindre form till denna julen.
Önskar en trevlig afton. Själv ska jag förkovra mig på bokföringskursen och efter det kan det nog slinka ner ett glas rödtjut. Jiipiiii!
Kommentarer
Postat av: Alexandra
Värst vad du är duktig då...bakar bullar, filosoferar över livet och bantar.
Jag bantar också. Det går sådär.
Gick upp lika mycket i helgen som jag hade gått ner förra veckan. Suck.
Postat av: lasse N
det är faktiskt separationsångest när vi lämnar varje valp!! M Y S A kommer att få det görbra men vi saknar faktiskt henne när ni körde ner för backen-
ha de
lasse
Trackback